Herr talman! Om man slår ut de 109 miljonerna på alla kvinnojourer i Sverige blir det inte så väldans mycket på varje, om man säger så.
Låt oss återgå till papperslösa gömda kvinnor. Ofta är det så illa att det är kvinnor som kommer från länder där det har varit krig och som har varit utsatta för övergrepp och annat redan innan de kommer hit. Sedan hamnar de i en situation där de blir utsatta även här.
Det finns inte något självklart stöd. Först och främst är det så att många ideella kvinnojourer lever på att socialtjänsten betalar platserna hos dem. Om inte kommunen har ett aktivt beslut om att gå in och betala finns det inte någon möjlighet för dessa kvinnor att söka hjälp på kvinnojouren. Det handlar också om det tydliga beslut som Göteborg har fattat. Där säger man att den kommunala kvinnojouren inte bara ska ta emot kvinnor som är göteborgskor och skrivna i staden utan också alla papperslösa kvinnor.
Jag vet att man också måste ha stöd, kompetens och kunskap eftersom många av dessa kvinnor har mycket med sig. De har varit med om stora trauman och mår dåligt. De har inte någon tillvaro efteråt med socialtjänsten som de kan gå ut till från kvinnojouren. De behöver helt enkelt ett akut skydd och kanske en andningspaus så att de kan ta tag i sitt liv.
De här kvinnorna har inget skydd som det fungerar i dag. De kan inte med trygghet gå till en kvinnojour som tar emot dem. Om de ska kunna göra det måste man fatta lika aktiva beslut som jag hoppas att man kommer att fatta när det gäller skola och hälso- och sjukvård. På samma sätt behöver man fatta beslut i denna fråga.
Jag ställer frågan till Folkpartiet: Är Folkpartiet berett att fatta ett sådant aktivt beslut?