Herr talman! Henrik S Järrel försöker på nytt
sammanfatta den s.k. Neutralitetskommissionen på ett
sätt som jag menar är ensidigt. Han tar inte hänsyn till
sammanfattningar och sammanställningar som pekar i
annan riktning. Det är just detta som är problemet
med en kommission. Den används som ett tillhygge.
Så går det inte till när man använder vetenskapliga
metoder.
Låt mig sedan ta upp sekretessfrågan. Kärnpunk-
ten i regeringens inriktning är att offentliggöra detta.
Vi har offentliggjort den s.k. Lundinrapporten totalt.
Vi har gått igenom den s.k. Svenssonrapporten, och
jag har personligen arbetat med den in i detalj för att
så mycket som möjligt ska kunna vara offentligt. Men
det finns några element som inte kan vara det i ett
mycket brett sammanhang där vi t.ex. också skulle ta
in ett stort antal forskare. Det finns element av det
slaget. Det gäller material i vår moderna historia.
Man får väl egentligen säga att det kan handla om den
50-årsregel som normalt sätt gäller.
Öppenhet och en hävning av sekretessen så långt
som det över huvud taget är möjligt är inriktningen.
På den här grunden välkomnar jag inte bara ambassa-
dör Ekéus arbete utan även en samhällsdebatt med
journalister och människor som är engagerade i de
här frågorna och forskningen. Det handlar om att de
forskningsprojekt vi nu har och även andra får ytterli-
gare möjligheter att ställa sina frågor, anlägga sina
perspektiv och ge sina svar och bidrag till detta.