Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Straffrättsliga frågor

LARS LILJA (s), 2006-04-05 (riksmöte 2005/06).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2005/06:JuU22 Straffrättsliga frågor

Fru talman! Jag ska bryta den här allmänpolitiska debatten och försöka koncentrera mig på några av de motioner som är inlämnade och behandlade i det här betänkandet.

Efter ett över 30 år långt engagemang inom svensk idrottsrörelse har jag under de senaste åren mer och mer intresserat mig för problemen runt dopning.

Dopning för ofta tankarna till elitidrott. Ju mer jag har lärt mig om denna fråga, desto klarare kan jag konstatera att problemen är långt större och allvarligare utanför idrotten.

Svensk idrott har under många år bedrivit ett framgångsrikt arbete mot dopning, framför allt i Sverige men även internationellt. Idrotten genomför över 4 000 oanmälda dopningstester på de aktiva varje år. Mycket få svenska idrottare har fällts för dopning de senaste åren, och knappast någon elitidrottare.

Tillhör man eliten får man räkna med dessa tester i samband med träning och tävling många gånger per år. De svenska idrottsutövare som tillhör den yppersta eliten måste ständigt informera RF:s, Riksidrottsförbundets, dopningskommission var de befinner sig i Sverige och i världen så att kontrollanterna ska kunna slå till när och var som helst. I Sverige finns en lag om förbud mot vissa dopningsmedel. Den lagen omfattar ett betydligt lägre antal preparat än idrottens så kallade röda lista, som innefattar över 200 preparat.

Fru talman! Dopning är, som jag tidigare sade, ett långt större problem utanför idrotten. De preparat som i första hand används är anabola androgena steroider, förkortat AAS. Dessa preparat används av personer som styrketränar för att få en snabb ökning av muskelmassan. Denna träning sker ofta i publika miljöer som gym, och då på både offentligt och privat ägda anläggningar. På ett antal orter i landet bedrivs samarbetsprojekt mellan gym och bland annat idrottsrörelsen för att motverka användandet av dopningsmedlen.

Biverkningarna av AAS är allvarliga. Forskningsläget är inte helt klart, men mycket tyder på att de ger psykiska bieffekter som depression men framför allt okontrollerat humör och aggressivitet. Flera av de senaste årens uppmärksammade övervåldsbrott, där gärningsmannen varit besinningslös i sitt våldsutövande, har begåtts av personer som använt AAS. I många fall med våld mot kvinnor finns missbruk av AAS i bakgrunden. Flickvänner till AAS-missbrukare har vittnat om rädsla för pojkvännens humörsvängningar och våldsbenägenhet.

AAS används dessutom av våldsbenägna brottslingar inom olika maktgrupper som kriminella mc-gäng och nazistiska grupperingar. Även i fängelsemiljöer förekommer missbruk av dopningspreparat likväl som av narkotika.

Tillgången till AAS är i likhet med narkotika stor. Under de senaste fem åren har tillgången på den illegala marknaden stadigt ökat. Medlen är lätta att få tag på genom Internet. I vissa länder kan man köpa AAS på apoteken utan recept. Förutom Internethandeln förekommer en omfattande smuggling. Handeln bedöms av polisen ha stora ekonomiska förtjänster, innebära ganska liten risk för upptäckt och ge ett förhållandevis lågt straff i händelse av lagföring. Smugglingen sker trots det ofta i samband med narkotikasmugglig. Enligt polisen anträffas narkotika vid vart tredje beslag av AAS.

Fru talman! Problemen och riskerna med missbruk av AAS är underskattade och är att jämföra med narkotikaproblematiken. Dopningsbrott bör jämställas med narkotikabrott. Minimistraffet för grovt dopningsbrott borde vara minst två års fängelse. Det gör att polisen kan bekämpa den typen av brottslighet på ett effektivare sätt genom till exempel så kallad teknikspaning. Det blir lättare att få tillstånd för husrannsakan, och möjligtvis leder det även till en högre prioritering av bekämpningen. Jag noterar i betänkandet att regeringen har för avsikt att initiera en översyn av lagstiftningen om bland annat narkotika och dopningsmedel där straffskalorna ska ses över. Jag hoppas givetvis, precis som socialutskottet anför, att denna översyn inleds så snart som möjligt. I takt med att ny kunskap tillförs om dopningsproblematiken utanför idrotten och den ökande klokskap som de ärade ledamöterna i justitieutskottet besitter är jag övertygad om att mina önskemål i denna fråga snart är tillgodosedda.

Debatten

Hämtad sida: 42

42 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

LARS LILJA (s): Straffrättsliga frågor (2006-04-05) — PRESS0