Fru talman! Det ligger kanske någonting i att spa-
ra pengar inte är det första man ska göra innan man
vet vad man sysslar med. Nu var det inte riktigt så i
vårt fall. När regeringen lade fram sin proposition
motionerade vi om ett helt annat system, nämligen
det system jag antydde i mitt förra inlägg. Det var det
första vi gjorde. Ett sådant system får såvitt vi kan
bedöma den effekten att det behövs mindre pengar,
allting annat givet, än det anslag som nu finns.
Jag är mycket väl medveten om att det vi nu talar
om är bland de svåraste socialpolitiska områden som
finns. Det är tillräckligt många utredningar som har
stupat på att försöka hitta en bra lösning på detta.
Man har knappt kommit fram till ett nytt förslag och
börjat genomföra det förrän man hittar nya problem.
Jag har full respekt för problemens omfång. Det jag
ifrågasatte var Inger Lundbergs självklara ståndpunkt
att det enda sättet att lösa problemen var att tillföra
pengar i stället för att fundera på vilka system vi ska
ha.