Fru talman! Den socialliberala familjepolitiken
strävar mot flera mål. Den strävar efter att förbättra
för barnen. Den strävar efter att möjliggöra för föräld-
rar att förena ansvaret för barnen med yrkesarbete,
och den strävar efter att bidra till ökad jämställdhet
mellan kvinnor och män.
Den socialliberala familjepolitiken rör förstås inte
bara de frågor som behandlas under detta utgiftsom-
råde utan rör också en mängd andra frågor. Några
sådana exempel är inställningen till att ha en allmän
förskola som ska erbjudas alla barn från en viss ålder.
Det handlar om familjernas allmänna ekonomiska
villkor, där vi föreslår utöver de nuvarande barnbi-
dragen sänkt skatt för barnfamiljer. Det ska ske enligt
våra förslag genom reduktion på skatten så att det blir
samma effekt per barn för de olika familjerna. Vi
strävar efter att se till att så få som möjligt ska behöva
de inkomstprövade bostadsbidragen med deras speci-
ella marginaleffekter. De bör i stället omvandlas till
ett generellt stöd, förslagsvis genom en förbättring av
den generella skattereduktionen. Syftet är förstås att
färre ska komma in i de fattigdomsfällor som många
gör i vårt land - där summan av marginalskatten, de
bortfallande bidragen och de höjda taxorna kan leda
till mycket höga marginaleffekter. Vi har lagt fram
förslag som ska underlätta att köpa hushållstjänster,
vilket inte minst kommer att gynna barnfamiljer.
Den mest aktuella debattfrågan är förstås den som
vi hade uppe helt nyligen i denna kammare, nämligen
frågan om maxtaxan. Det var en socialdemokratisk
helomvändning sju, eller möjligen åtta, dagar före
valdagen 1998, då man kom på att det man så länge
hade försvarat var helt fel. Jag tänker på alla de soci-
aldemokratiska kommunalmännen som i hundratals,
förmodligen tusentals, debatter hade slagit vakt om
progressiva taxor. Nu hade åtminstone den högsta
ledningen kommit på att detta var fel spår.
Vi tycker att det är bra att man har ändrat sig på
den punkten, i riktning mot att vilja ha mer enhetliga
taxor. Det som vi har vänt oss emot är att man ska
fatta beslut i denna riksdag om exakt hur taxesystem-
et ska se ut i landets 289 kommuner. Det hade varit
fullt möjligt att uppnå det som man i huvudsak vill
uppnå om de socialdemokratiska kommunalmännen
hade förenat sig med de övriga ute i de olika kom-
munfullmäktigesalarna som tycker att vi ska ha mer
enhetliga dagistaxor.
Vi har tillsammans med de tre andra borgerliga
partierna lagt fram ett alternativ till den i riksdagen
beslutade maxtaxan. Det är ett alternativ som skulle
öka valfriheten för föräldrarna och som skulle inne-
hålla ett barnkonto, som redan har beskrivits. Det
skulle också innehålla avdragsrätt för styrkta barnom-
sorgskostnader för de familjer som har haft sådana
och även en etableringsfrihet som skulle göra det
möjligt att välja mellan fler alternativ än vad som är
möjligt i dag.
Fru talman! Vi har i reservation 34 från de fyra
borgerliga partierna lyft fram frågan om barnom-
sorgskonto. För tids vinnande nöjer jag mig med att
yrka bifall till denna reservation och inte till de övri-
ga.