Fru talman! Det har väl inte undgått någon att det är utveckling och reformering av plan- och bygglagen som står i centrum för dagens debatt. Jag ska ändå börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.
Utgångspunkten är, som redan nämnts, PBL-kommitténs slutbetänkande, som kom efter tre års utredande. Utredningstiden hade förlängts två gånger med sammanlagt nio månader, men efter tre år var utredningen klar. Det var i september 2005. Därefter remissbehandlades den, vilket redan beskrivits på ett bra sätt.
Mycket av diskussionerna, både i motionerna och i arbetet, går ut på att förverkliga många av förslagen. Jag tror att vi i slutändan kan vara eniga om att många av förslagen kommer att förverkligas och att det egentligen inte finns så stora meningsskiljaktigheter i sak. Som redan nämnts kan saker och ting verka väldigt enkla vad gäller plan- och bygglagen, men till syvende och sist blir det komplicerat eftersom man ska försöka sammanfoga enkla och effektiva prövningsprocesser kombinerat med rättssäkerhet och demokratisk insyn. Det måste finnas en balans, och för att få det korrekt krävs ett stort utredningsarbete.
I de reservationer som finns i betänkandet från oppositionen kan man se att Socialdemokraterna efterlyser ett sammanhållet förslag. Vänsterpartiet vill ha en proposition; jag vet inte om det är med betoning på en. Miljöpartiet vill att vi snarast återkommer med förslag. Det finns en del nyansskillnader, men det finns också en underliggande kritik mot att det inte händer så mycket. Det har vi med stor tydlighet också hört från bland annat Johan Löfstrand. Men med tanke på att det för närvarande pågår en mycket aktiv beredningsprocess i Regeringskansliet tycker jag inte att den kritiken är relevant.
Det har också diskuterats långbänkar hit och dit, och visst kan man tycka att vi har en effektiv regering. Den har de facto endast suttit i ett och ett halvt år. Om man sedan upplever det som två år är det en helt annan sak.
Alliansregeringen har tagit fram en tydlig strategi för att reformera plan- och bygglagen genom att lägga fram propositioner i den ordning saker och ting bereds och blir färdiga. På så sätt kan man ta del av förändringarna så tidigt som möjligt. Det finns många förändringar där man tydligt kan se att just de inte stör någonting annat, att det inte finns någon komplexitet. Alltså kan förändringen göras omedelbart.
Utifrån Plan- och bygglagskommitténs slutbetänkande har två propositioner lagts fram. När det gäller inriktningspropositionen fanns det, om man ser till den diskussion som var i Plan- och bygglagskommittén, en del olika åsikter, precis som Johan Löfstrand säger. När förslaget lades fram var det emellertid ett enigt förslag från allianssidan om att det var just den inriktningen vi skulle ha.
Nästa proposition är ett första steg mot en enklare plan- och bygglag - kanske med betoning på första. Det som blev medialt uppmärksammat var att bygglovsplikten för mindre åtgärder utökades. För den enskilde kändes kanske friheten att få bygga en friggebod på 15 kvadratmeter i stället för tio som något väldigt påtagligt, men där togs även andra viktiga saker upp. Det gäller bland annat översiktsplaneringen, som jag tycker är värd att lyftas fram. Man införde alltså en regel om att man kan ändra delar av översiktsplanen i delar av kommunen.
En kanske ännu viktigare sak är att man kan gå in och komplettera översiktsplanen för speciella ändamål, som det heter. Man kan alltså göra en tematisk översyn av hela kommunen. Till exempel kan vindkraft vara en sådan sak. Om man saknar de ställningstagandena i plan- och bygglagen kan man gå in och titta på vindkraft och lägga det till den översiktsplan man har utan att för den skull ta ställning till samtliga frågor.
Också klimatförändringarna har diskuterats. Den förändring som skedde kanske kan ses som liten, men den var viktig. Det gäller det förtydligande som gjordes; om man läste mellan raderna kunde man se att även den tidigare lagstiftningen ansåg att det vid planläggning var viktigt att kommunerna tog hänsyn till erosion och översvämningsrisker. Jag tycker att det är bra att detta förtydligats.
Fru talman! Nu arbetar Byggprocessutredningen och likaså Miljöprocessutredningen. Mycket av det som efterfrågas i motionerna kommer att tas upp, specifikt ett yrkande - om jag minns rätt - om att slå samman bygglov och bygganmälan. Det är sådant som gemene man upplever som lite märkligt och som kanske är svårt att förklara på ett pedagogiskt bra sätt. Om man söker bygglov tycker man att det hela därmed borde vara klart, men det finns en process även efter det. Man har utvärderat detta och sett att det inte alltid fungerar särskilt bra. Detta utreds nu, och det kommer att bli en förändring. Samtidigt kommer man även in på frågor om kvalitetsansvar, kontroll och så vidare. Svaren på många av motionsyrkandena kommer att finnas i utredningen.
Mycket i Byggprocessutredningen handlar om detaljplaneläggning och förenkling av detaljplaneläggning. En detaljplan är bra att ha, men den behöver ju inte göras mer detaljerad än vad nöden kräver, eller vad som krävs för att vidta en viss åtgärd. Någonstans där kommer man att landa.
När det gäller Miljöprocessutredningen handlar den naturligtvis till stor del om instansordningen. Det har redan kommit ett delbetänkande när det gäller de organisatoriska förändringarna. I den utredningen har även en samordningsdiskussion om miljödomstolar och fastighetsdomstolar funnits med. Det var väl en diskussion som i viss mån även berördes i PBL-utredningen. I sammanhanget kan man nämna att det redan 2004 fanns ett delbetänkande om just instansordningen, om man nu, som sagt, ska diskutera långbänkar.
I det tilläggsdirektiv som finns till Miljöprocessutredningen finns många frågor som har att göra med hållbar utveckling. Där ska man se på prövningsprocesserna för förnybar energi, och det tydligaste exemplet på prövningsprocess som fjärmat sig från varandra är kanske vindkraften. Man inser att man måste samordna för att effektivt kunna få fram beslut om vindkraft.
Det finns också vattenverksamheter. Där diskuteras bland annat äldre vattendomar och fiskens vandringsvägar.
När det gäller riksintressen i 3 kap. miljöbalken diskuteras vilka riksintressen som är relevanta och om det är rätt riksintressen som står där och hur man ska hantera dem.
När det gäller miljökonsekvensbeskrivningar är samordning nyckelordet för att man ska få regelverket för plan- och bygglagen och miljöbalken och övrig lagstiftning så lika som möjligt.
Jag är helt övertygad om att det här kommer att leda till att vi får en betydligt bättre plan- och bygglagstiftning. Fullgod blir den kanske aldrig, men den blir mycket förbättrad.
Till detta kommer att vi har en kompetenshöjningssatsning som regeringen har gjort mot länsstyrelsen och kommunerna. Det står tydligt i pressmeddelandet att man utbildar enligt hur plan- och bygglagen är uppbyggd i dag. Det har man användning för när man går vidare sedan. Jag tycker nog att Johan Löfstrand citerade det lite slarvigt.
Fru talman! Jag vill även ta upp en sak som inte direkt berörs i betänkandet, men som ändå är en viktig sak som har med byggnation och planläggning att göra. Det är det förslag som regeringen har lagt fram när det gäller ett reformerat strandskydd. I det förslaget kan man se hur man strävar efter att tidsmässigt samordna så att man tar besluten samtidigt enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Strandskyddet är ju en miljöbalksfråga, men det är viktigt att den tas i samband med att man tar plan- och bygglagsbesluten.
Fru talman! Även denna fråga kan man ge alliansregeringen kredit för. Man har faktiskt lyckats komma fram till ett beslut. Under hela den förra mandatperioden diskuterade vi den här frågan för att till slut hamna i en departementsskrivelse som egentligen var en återvändsgränd. Det gick aldrig att fatta ett beslut.
Fru talman! Detta var en rapsodisk genomgång av vad som pågår. Det visar med stor tydlighet att den beredningsprocess som pågår är mycket aktiv. När vi nu med hänvisning till beredningsprocessen avslår motioner kommer motionärerna att få svaren tämligen snart. Många kommer naturligtvis även att bli tillgodosedda.