Fru talman! Det är ett enigt utskott som föreslår en
snabb utredning av bostadsbidragen och av effekterna
av det beslut vi fattade i våras. Trots detta känns det
viktigt att få klargöra hur vi ser på bostadsbidragen,
som är så viktiga för att de som har små inkomster
skall kunna efterfråga bra bostäder.
Bostadsbidragen är en viktig del av den sociala
bostadspolitik som vi varit ense om i detta land. Be-
tydelsen av bra bostäder och bra bostadsmiljöer kan
inte nog framhållas. Att få växa upp i en trygg och bra
miljö ger glada och trygga barn, som i sin tur ger goda
förutsättningar för ett bra liv i fortsättningen. Allas
rätt till en god bostad är grundläggande i den svenska
bostadspolitiken, och så vill vi att det skall förbli.
Beslutet om de nya reglerna för bostadsbidrag tog
vi i denna kammare den 8 mars i år. Beslutet innebär
besparingar på 2,3 miljarder. Debatten i dag har fått
det att framstå som om vi är helt oense i denna fråga,
men vi var ju alla överens om att vi tyvärr är tvungna
att spara på bostadsbidragen. Sedan hade vi delade
meningar om utformningen av reglerna och om be-
sparingarnas storlek.
I vanlig ordning ville Moderaterna spara mera,
och Vänsterpartiet hade mer pengar att spendera och
ville spara mindre. Det är ett mönster som lätt känns
igen inom många områden.
De totala kostnaderna för bostadsbidragen har
stigit kraftigt under 90-talet. Av den anledningen, och
med tanke på den ekonomiska situation landet befin-
ner sig i, var det nödvändigt att ta detta beslut. Be-
sparingar har drabbat alla områden, och även om vi
skulle önska att bostadsbidragen undantogs har vi fått
finna oss i de ramar som riksdagen har beslutat om.
Som politiker måste vi kunna se till helheten, och
att vi måste göra en sanering av statsfinanserna var vi
ju överens om. Jag tycker också att vi skall göra klart
för oss sambandet mellan statens ekonomi i stort och
familjens hushållsekonomi. Det finns faktiskt ett klart
samband mellan räntenivån och hushållens bostads-
kostnader. När räntorna sjunker, som de har gjort,
sjunker också bostadskostnaderna.
Vi har alltså fått gilla läget, som man säger, och
våra intentioner har då varit att få besparingarna så
fördelningspolitiskt rättvisa som möjligt. Men det var
nödvändigt att fatta snabba beslut. Och det var många
ändringar som vi genomförde. Därför är det också
logiskt att vi nu, när ansökningarna och de nya beslu-
ten börjar växa fram, så fort som möjligt gör en ut-
värdering av effekterna och att vi också, om det visar
sig nödvändigt, gör de förändringar som behövs för
att systemet skall bli bra. Och det är därför som vi i
ett tillkännagivande har beställt denna utvärdering av
regeringen.
I reservation nr 17 skriver Moderaterna att de vill
samordna bostadsbidragen med övriga sociala stöd-
former. Jag är glad att kunna konstatera att Modera-
terna är ensamma om den uppfattningen. Det finns
fortfarande en samsyn i svensk politik i dag, så när
som på högern, när det gäller det här stödet till bo-
stadssektorn. Bostadsbidragen är och skall vara ett
stöd för att alla skall kunna efterfråga bra bostäder.
Bostaden är en så viktig och fundamental del av väl-
färden att det måste anses som högst rimligt att det
finns ett speciellt, riktat bostadsstöd just till dem som
har störst behov.
Vi har i Sverige en bra bostadsstandard, som ock-
så är den mest jämlikt fördelade i världen. Låt oss
vara rädda om det och se till att alla i vårt land har
möjlighet att dra nytta av det. Bostaden är ju, som jag
tidigare sade, en av de allra viktigaste förutsättningar-
na för att vi skall ha möjlighet att skapa det liv som vi
önskar. Bostadsbidragen är ju dessutom ett träffsäkert
instrument ur fördelningssynpunkt.
I särskilda yttranden till detta betänkande har re-
spektive parti utvecklat sin syn på förändringarna i
bostadsbidragen.
Kristdemokraterna har genom Ulf Björklund fö-
reslagit att vi i utskottet skall ta initiativ till att göra
förändringar i reglerna redan nu. Han vill att vi skall
ta bort de individuella inkomstgränserna och att vi
skall ändra på ytgränserna. För att finansiera detta vill
han bl.a. minska barnbidragen och ta bort bostadsbi-
dragen för ungdomar. Jag tror säkert att Ulf Björk-
lund har ett äkta engagemang i de här frågorna, men
det låter på honom som om vi hade avskaffat bo-
stadsbidragen. Det har vi inte gjort. Det finns ändå,
som tidigare sagts, en ganska stor del pengar kvar till
bostadsbidragen.
Folkpartiet vill, till skillnad från vad man tyckte i
våras, nu ändra de individuella inkomstgränserna, och
detta vill man finansiera genom att sänka bostadsbi-
dragen över lag med 60 kr.
Moderaterna vill också ta bort de individuella in-
komstgränserna och finansiera detta med en sänkning
på 60 kr.
Det går inte att lappa och laga, sade Inga Berggren
tidigare i debatten när det gällde fastighetstaxeringen.
Man måste ha en långsiktighet i besluten, och därför
kan man inte heller lappa och laga i det här fallet. Vi
måste se till helheten i beslutet och göra en utvärde-
ring innan vi beslutar hur det skall vara.
Miljöpartiet vill skjuta på hela regeländringen ut-
om i den del som avser den preliminära beräkningen
av inkomsten. Per Lager har dock inte anvisat någon
finansiering av detta.
Vänsterpartiet har ansett sig kunna öka anslaget
till bostadsbidragen men har samtidigt underbalanse-
rat den totala budgeten med ca 15 miljarder i förhål-
lande till regeringens budget. Det är faktiskt så, Owe
Hellberg, att jag instämmer i vad Lennart Nilsson
tidigare sade. Vi ser det som populistisk politik att i
alla lägen bjuda på litet mer eller spara litet mindre än
regeringen.
Det finns nästan lika många förslag till hur det här
skall åtgärdas som det finns partier i riksdagen. Som
jag ser det skulle det vara oförsvarligt av oss att i det
här läget göra någon av de här förändringarna utan att
riktigt ha klart för oss vilka följderna blir. Att göra en
förhastad ändring nu och sedan kanske tvingas åter-
komma med ytterligare ändringar under nästa år tror
jag skulle ställa till mer oreda och upplevas mera
negativt. Jag vill ha en redogörelse för hur det här har
slagit, hur stora förändringar det har blivit, om det är
några som har drabbats alltför hårt och på vilka sätt vi
i så fall skall kunna förändra det inom systemet så att
det blir så fördelningspolitiskt rättvist som möjligt.
I betänkandet har vi framhållit att översynen måste
ske snabbt och att regeringen skall återkomma till
riksdagen om det blir nödvändigt med förändringar.
Jag har också i kontakter med regeringskansliet fått
information om att man redan är på gång med den här
översynen i regeringskansliet.
I betänkandet har vi återigen tagit upp frågan om
direktutbetalning av bostadsbidragen. Om den enskil-
de bidragstagaren så önskar skall bostadsbidraget
kunna betalas ut till t.ex. en hyresvärd. Enligt den
tidigare bostadsbidragslagen var detta möjligt, och ett
enigt utskott anser att regeringen skyndsamt bör vidta
de åtgärder som behövs och återkomma med ett för-
slag.
Med det här, fru talman, yrkar jag bifall till hem-
ställan i betänkandet och avslag på reservationerna.