Herr talman! Först vill jag uttrycka det positiva i
att bostads- och näringsminister Jörgen Andersson
närvarar vid debatten. Vi är inte så vana vid att stats-
råden närvarar i kammaren så ofta.
Det beslut som fattas på det bostadspolitiska om-
rådet kommer att påverka människors ekonomiska
vardag i allra högsta grad. Folkpartiet anser att det
därför är extra viktigt att de politiska besluten ger
hyggliga grundförutsättningar för människor i deras
planering.
Den parlamentariska utredningen om bostadspoli-
tiken som nyligen har slutförts ger möjlighet till såda-
na förutsättningar. Detta är viktigt och gäller också
för bostadsmarknaden i övrigt. Fastighetsägare, bo-
stadsrättsföreningar, kommuner och långivare behö-
ver beslut som är någorlunda långsiktiga. Syftet med
bostadspolitiken bör ju vara att alla skall få tillgång
till en bra bostad. Men önskemålen och behoven
varierar, inte bara mellan olika människor utan också
mellan olika perioder i en människas liv. Det som är
nödvändigt för den som är äldre kan vara onödigt för
den som är ung.
Därför är det viktigt att vi har ett varierat bostads-
bestånd både när det gäller storlek och standard. Val-
friheten måste värnas och olika upplåtelseformer
stimuleras.
Herr talman! Jag skulle vilja säga något om bo-
stadssegregationen i samhället. Inledningsvis kan jag
konstatera att det också rådde stor enighet om att
detta är viktigt i den parlamentariska utredningen.
Genom samhällsutvecklingen och bostadspolitikens
utformning under framför allt 1960-talet skapades
stora opersonliga bostadsområden utanför alla större
städer i landet. Där finns brister i miljön, dålig ser-
vice, bristande underhåll av fastigheter och invånare
som känner sig otrygga. Invånarna i de här områdena
har generellt sett lägre inkomster, kortare utbildning
och sämre hälsa. Besparingar som i många andra
stadsområden inte påverkar verksamheten kan här
leda till helt oacceptabla effekter.
Många av dessa miljonprogrammets bostadsområ-
den tycks ha kommit in i en nedåtgående spiral med
stor in- och utflyttning, många familjer med låga
inkomster, socialbidragstagare, arbetslösa, stor andel
ensamstående med barn och invandrare som kanske
ännu inte helt har etablerat sig i det svenska samhäl-
let.
Samtidigt är inte all segregation negativ. Den kan
ha naturliga förklaringar genom att människor väljer
att bo nära anhöriga och vänner. Men ibland finns det
en tendens att sopa de här problemen under mattan,
och där vill jag kraftigt markera att detta är något
mycket negativt. Därför är det bra att den parlamen-
tariska utredningen har tagit upp detta i tämligen stort
samförstånd. Internationellt har det visat sig att om
samhället inte går in och agerar kan kostnaden bli stor
senare.
Vad kan man då göra? När man t.ex. projekterar
bostadsområden bör man blanda egnahem, bostads-
och hyresrätter i olika storlekar. I befintliga bostads-
områden går det ofta att förtäta bebyggelsen med t.ex.
småhus. Fastighetsägare i försummade bostadsområ-
den i storstäderna bör ta större ansvar. Genom var-
samma renoveringar av fastigheter och närmiljö i
samförstånd med hyresgästerna kan man åstadkomma
en bättre och attraktivare boendemiljö. För att ett
bostadsområde skall bli attraktivt är det viktigt med
ett bra och självklart serviceutbud och närhet till ar-
betsplatser. Därför bör man försöka uppmuntra eta-
bleringar av olika servicenäringar och även nya ar-
betsplatser i bostadsområden som har ett dåligt servi-
ceutbud.
Folkpartiet tog i regeringsställning initiativ till en
ny storstadsutredning. Den blir en uppföljning av den
förra storstadsutredningen som belyste förhållandena i
mitten av 80-talet. Här kommer man också att närma-
re analysera bostadssegregationen och föreslå åtgär-
der.
Herr talman! Jag vill nu gå över till att tala om re-
servation 1 från Folkpartiet. Jag vill ta upp åtgärder
mot radon i bostäder. Folkpartiet har i motioner och i
reservation 1 tagit upp att vi tycker att ambitionsnivån
när det gäller kartläggning, information och sane-
ringsåtgärder mot radon är alltför låg i dag. Olika
åtgärder måste därför vidtas för att öka aktiviteten på
området. Det bör bl.a. prövas att införa ett system
med intyg från kommunerna om att ett hus inte ligger
i ett riskområde och inte är uppfört med ett radonav-
givande material. Man skall se till att man kan kart-
lägga detta bättre.
Vidare bör krävas att kommunerna mer strikt till-
lämpar de gränser för sanitär olägenhet som Social-
styrelsen fastställt. Av största vikt är givetvis att de
bostäder där höga radonhalter uppmätts snarast åtgär-
das. Det statliga bidraget utgör en viktig och nödvän-
dig stimulans för att påverka de berörda fastighets-
ägarna att vidta åtgärder. De förbättrade bidragsvill-
kor som gällde under den borgerliga regeringstiden
resulterade i att antalet åtgärdade bostäder påtagligt
ökade. Det är mot denna bakgrund förvånansvärt att
regeringen nu genom en neddragning av anslaget för
bidragsverksamheten aviserar en sänkt ambitionsnivå
på området.
Vi i Folkpartiet tycker att det verkligen behövs en
återställare här. Vi förordar att det maximala bidraget
bör återställas till den nivå det hade under den förra
regeringsperioden. Då låg det på 25 000 kr i stället för
15 000 kr i dag.
Herr talman! Jag vill då gå över till en annan del
av reservationen. Det handlar om bostadsbidragen.
Till bostadspolitikens sociala dimension hör också ett
system med bostadsbidrag. Det är ett system som
visserligen är behäftat med en del nackdelar, t.ex.
inkomstprövning och bidrag till höga marginaleffekter
för vissa grupper. Samtidigt är den utjämnande effek-
ten mycket stark. Bostadsbidragen spelar en viktig
roll, särskilt i ett läge när bostadssubventionerna
sänks.
I det här betänkandet föreslås en snabbutvärdering
av de regeländringar som utskottet vidtog i maj i år.
Folkpartiet stöder en utvärdering, även om vi tycker
att utskottsmajoriteten har agerat senfärdigt. Redan
vid behandlingen av Förslag till nya regler för bo-
stadsbidrag våren 1996 föreslog vi i Folkpartiet att
reglerna skulle revideras i vissa avseenden för att
mildra effekterna för barnfamiljerna. Denna vår upp-
fattning står fast. Jag har därför i min reservation
avseende anslagsfördelningen för området ställt mig
bakom motionsförslaget som innebär att en sådan
justering av reglerna kan åstadkommas.
Under november månad försökte fyra partier i ut-
skottet att åstadkomma ett initiativ. Då hade rappor-
terna kommit till försäkringskassorna om att det som
två partier varnade för i maj höll på att ske. Trots det
avvisade majoriteten i utskottet förslaget att ett initia-
tiv skulle tas och att detta skulle kunna justeras snab-
bare. Nu går vi på andrahandsalternativet, dvs. att en
utvärdering sker. Men jag tycker ändå att det bästa
man kan göra är att rösta på Folkpartiets reservation
1. Då kan en snabbare förändring åstadkommas under
den period analysen sker. Detta sker via omfördelning
inom ram.
Herr talman! Slutligen vill jag säga något kort om
ett bostadsområde i Malmö som heter Holma. Där har
de boende lyckats sänka sin hyra genom att överta en
del av fastighetsunderhållet. Detta gick dock inte
enligt Riksskatteverkets regler. Vi i Folkpartiet tycker
att man måste underlätta möjligheter för hyresgästerna
att ta över en del av underhållet och därigenom sänka
sin hyra. Utskottet är också inne på samma tanke.
Men i ett särskilt yttrande betonar vi i Folkpartiet och
kd att vi förutsätter att en sådan utredning går snabbt
och kan lägga fram förslag redan i början av nästa år.
Till slut vill jag yrka bifall till Folkpartiets reser-
vation 1 och till flerpartireservationerna 16 och 28.