Herr talman! Det är klart att man ibland kan
drömma om andra tider, oavsett om man talar om
bostadspolitik eller något annat politikerområde. Men
om man skall syssla med politik måste man naturligt-
vis utgå ifrån den situation som vi befinner oss i i
nuet. Vi kan som politiker naturligtvis skylla ifrån oss
och säga att det inte är vårt fel och att det berodde på
att någon annan skötte sig illa vid något tillfälle. En
sådan debatt löser inga problem för framtiden.
Vi har delat upp ärendena så i Socialdemokrater-
na, att Britta Sundin kommer att diskutera bostadsbi-
dragen och Juan Fonseca frågan om boendesegrega-
tionen.
Låt mig börja med att ställa en liten enkel fråga till
Kristdemokraterna. Det kanske finns någon på läkta-
ren i Sveriges riksdag i dag som är ensamstående och
som bor i ett hus som är byggt under de senare åren.
Hur stor hyreshöjning tänker Ulf Björklund och
Kristdemokraterna ge till denna kategori av boende?
Man vill ju avveckla räntebidragen snabbare. Det är
därifrån man lyfter över pengar till bostadsbidragen.
Jag har lärt mig att en stor del av Sveriges be-
folkning består av ensamstående människor med eget
boende. Många av dem är lågavlönade. De bor i de
årgångar hus som är dyra. Hur stora hyreshöjningar, i
antal hundralappar per månad, vill Kristdemokraterna
ge den gruppen människor? Kristdemokraterna är
jultomte för vissa, men man måste tala om vilka ne-
gativa effekter som blir följden av förslaget att minska
räntebidragen snabbare.
Vi har under senare år varit påverkade av att bo-
endekostnaderna har stigit. Det kan vi konstatera. Vi
har haft höga räntor. Vi har haft hög inflation. Pro-
duktionskostnaderna har varit höga. Det har spekule-
rats. Man har längre tillbaka i tiden dragit ned på
räntebidragen, vilket i sin tur har lett fram till att ca
20 % av den totala boendemarknaden har fått vidkän-
nas kraftiga hyreshöjningar. Det är bl.a. Ulf Björk-
lunds och hans kamraters politik som har lett fram till
detta.
Det var med utgångspunkt från detta som bo-
stadsministern tillsatte en utredning. Vi måste nu
försöka få en långsiktighet i bostadspolitiken, så att
inte olika regeringar förändrar villkoren vid olika
tillfällen, vilket drabbar människor som bor. Det är
det som har skett under en lång följd av år. Männi-
skorna har inte vetat villkoren. De har inte vetat vad
som gällt när de flyttat in i en bostad, eftersom vi har
förändrat villkoren politiskt här i riksdagen.
Den socialdemokratiska regeringen har, trots de
svåra tiderna - de ser ljusare ut framöver - och trots
hårda villkor lyckats att låta bli att utöka minskning-
arna av subventionerna. Det är naturligtvis en följd av
att vi har sett att bostaden är en viktig del av männi-
skors vardag.
Jag är naturligtvis glad att vi tillsammans i bo-
stadsutredningen har funnit en bas. Vi har basen klar
för oss. Sedan handlar det om politiska ambitioner,
ekonomi och prioriteringar från riksdag och regering.
Vilka områden skall vi satsa på?
Det är klart att vi som arbetar med bostadsfrågor
tycker att bostadspolitiken bör diskuteras i takt med
att Sveriges ekonomi blir bättre och att det finns ett
utrymme att göra någonting. Det handlar naturligtvis
om prioriteringar. Dem vill vi vara med och diskutera.
Självklart handlar boendet i stor utsträckning om
vilka kostnader man har för att bo. Vi kan bara kon-
statera att vi under de senare åren har haft en hög
inflation. Den har förbytts i en mycket låg inflation, vi
har knappt någon alls. Vi har, tack vare den ekono-
miska politik som regeringen har bedrivit, ett räntelä-
ge som är det lägsta sedan 70-talet, vilket naturligtvis
också måste ha betydelse för alla de människor som
skriver om lånen på sina villor och för alla de bo-
stadsföretag som skriver om sina lån på fastigheter.
Hyresgästerna som bor i flerfamiljshusen måste vara
med och kunna förhandla om att man inte skall höja
hyran, därför att regeringens politik har lett till att
räntorna har sjunkit så dramatiskt att hyresvärdarna
också måste räkna med det när man diskuterar hyres-
nivåer. Det blir inte, som Owe Hellberg säger, krafti-
ga hyreshöjningar. Jag utgår från att det finns duktiga
hyresförhandlare som deltar när man förhandlar om
hyror. Om inflationen är låg och räntorna faller finns
det naturligtvis utrymme för att man i varje fall inte
behöver höja hyrorna.
Det vi diskuterar i dag är ramarna kring det som
riksdagen redan tidigare har fattat beslut om. Vi dis-
kuterar en ram på drygt 33 miljarder kronor. Det kan
naturligtvis kännas frustrerande för en vänsterpopulist
att hänga med i de här turerna. När vi nu har ramarna
att diskutera inom är det ungefär som när Hasse Al-
fredsson gestaltar predikanten som talar om livet som
en stor påse, som inte har något innehåll om man inte
fyller den med någonting. Det är Vänsterpartiets poli-
tik. Jag nämner bara några av de saker Owe Hellberg
talade om:
Han pratar om missnöje. Det här är bara ett ef-
tersnack. Orättvisor och kvalificerat nonsens. Dåliga
analyser. Regeringen och den socialdemokratiska
riksdagsgruppen är okunniga. Man har en dålig insikt
om frågorna. Det är under all kritik. Man mörklägger.
Talen klingar falskt, osv.
Det är en förgrämd vänsterpartist som egentligen
saknar allt som handlar om alternativ. Han låtsas
utifrån något slags torgmötesmodell tala om för män-
niskor att Vänsterpartiet står för någonting annat. Vad
är det för något annat som Vänsterpartiet står för? Har
Owe Hellberg och Vänsterpartiet föreslagit någonting
när det gäller räntebidragen, utöver det som regering-
en har sagt, som är avgörande för boendekostnader-
na? Vad skulle Owe Hellbergs politik leda till när det
gäller räntan, inflationen och påverkan på boende-
kostnaderna?
Det är ganska enkelt att konstatera att vi har ett
problem i samhället, att boendekostnader och annat är
för höga. Men det hänger ihop med andra områden
också. Där saknar Vänsterpartiet all slags insikt och
alternativ till en politik. Man låtsas som om man har
någonting. Men det är ganska tomt, precis som den
där påsen utan innehåll.
Låt mig också till moderaterna ställa ungefär
samma fråga som jag ställde till kristdemokraterna.
Man säger att man vill att räntebidragen skall minska
kraftigare. Samma fråga: Med hur många hundralap-
par i hyreshöjningar vill moderaterna höja en normal
bostadslägenhet som finns inom räntebidragssystemet,
alltså ungefär 15-20 % av fastigheterna i vårt land?
Hur mycket vill man höja i månaden med sitt system?
När det gäller de årgångar som är byggda under
senare år, som har de höga kostnaderna, kan man inte
säga: Men då sänker vi fastighetsskatten i stället. De
fastigheter som är byggda under de senaste fem åren
har inte någon fastighetsskatt, och de som byggts
under de senaste tio åren har halv fastighetsskatt. Hur
mycket tänker ni höja hyran, i antal hundralappar, för
dem som bor i de hus som är byggda under de senaste
tio åren?
Herr talman! Många av de reservationer som finns
i betänkandet handlar mycket om den debatt som vi
skall föra framöver i remissarbetet i samband med
Bostadsutredningens betänkande och är egentligen i
dagens läge ganska onödiga. Därför yrkar jag avslag
på de reservationer som föreligger och bifall till ut-
skottets hemställan.