Herr talman! Det är intressant om Catherine Pers-
son nu möjligen upptäcker att det är lite lustigt att det
finns ett högkostnadsskydd på 7 700 kr men att man
får betala 15 000-20 000 kr, eller ännu mer. Man ska
titta på detta. Ja, det är trevligt om ni hinner titta på
det innan den äldre sitter där i stolen och ska betala
de här pengarna.
Catherine Persson har, som den socialist hon är,
en känsla för att se människor som kollektiv. Det är
riktigt att yngre som kollektiv i genomsnitt har mind-
re tandvårdsbehov och att äldre har större tandvårds-
behov. Vi finner ett intresse, och det gör väl också
tandläkarna, i att behandla människor som individer.
Det finns ju människor i 30-40-årsåldern med stora
behov som ni icke gör något för i det här fallet. Vi
däremot säger: Har ni stora behov och kostnaderna
överstiger 3 000 kr ska ni ha stöd. Ni säger: Er grupp
som kollektiv behöver inte så mycket stöd. Därför
struntar vi i er och tar bara de äldre, oavsett om de
behöver hjälp eller inte.
Kanske finns det en specifikt socialistisk tanke-
gång bakom detta.
Jag skulle vilja ställa en konkret fråga: Vad säger
Catherine Persson till de 30 000 människor som ge-
nom de stelbenta ålders- och ersättningsreglerna i år
kommer att förlora sin tandläkare och som har svå-
righeter att få komma till en ny? På vissa orter i lan-
det finns det bara en tandläkare. När den här tandlä-
karen sedan blir pensionerad finns det ingen tandläka-
re att gå till. Köerna är långa, som det har vittnats om
förut.
Vad säger ni till dem? Detta har upprepade gånger
varit uppe i utskottet. Vi har föreslagit ett utskottsini-
tiativ för att göra något åt detta, men ni har hela tiden
gått emot - detta samtidigt som människor inte får
någon behandling av den här orsaken. Vad säger
Catherine Persson om detta? Jag undrar om hon bara
glatt säger: Bit ihop!