Herr talman! Det är riktigt att man får betala upp
till 3 000 kr själv. Man bör alltså själv kunna planera
in och klara mindre kostnader just för att de som har
stora behov ska kunna få stöd. Det är ju inte så att en
48-årig ensamstående kvinnlig låginkomsttagare som
kanske har ett par barn har mindre behov än många
äldre, men hon får inget stöd. Det är därför viktigare
att man koncentrerar sig på vad som är väsentligt,
dvs. människor med stora behov. Sedan får man för-
söka klara de små problemen själv. Man har ett visst
eget ansvar.
Jag skulle vilja ställa några frågor till Catherine
Persson om högkostnadsskyddet. Ni säger att det är
på 7 700 kr. Jag har en känsla av att många äldre då
tror att det är 7 700 kr. Men där ingår ju inte förarbe-
ten, rotsaneringar, röntgen och materialkostnader.
Och man kan lätt komma upp i både 15 000 och
20 000 kr. Och jag tror att många äldre blir lite förvå-
nade om de kommer och tror att det nu kostar
7 700 kr, och sedan blir räkningen på 15 000-
20 000 kr.
Om man t.ex. får stora broar insatta i båda käkar-
na är kostnaden med Socialdemokraternas förslag
faktiskt 25 774 kr, och det är rätt långt från 7 700 kr.
Jag skulle vilja få lite information om den säkert
djupa logiken som ligger i att om jag gör ett helim-
plantat i båda käkarna kostar det 7 700 kr. Men om
jag gör en kombination av implantat och egna tänder
- om jag har några egna friska tänder kvar som sparas
- kostar det 15 000 kr. Det är alltså ett incitament till
människor som innebär att man säger att de ska rycka
ut friska tänder och sätta in helimplantat eftersom det
kostar bara hälften så mycket. Jag har svårt att förstå
den tandvårdshälsologik som ligger i att man uppma-
nar människor att dra ut friska tänder och sätta in
implantat, eftersom de då behöver betala bara hälften
så mycket.