Herr talman! Nu förbättrar vi tandvårdsstödet, och
vi börjar med de äldre. Målsättningen för oss social-
demokrater är att tandvården ska vara en del av hälso-
och sjukvården och att kostnaderna på sikt ska vara i
nivå med kostnaderna för hälso- och sjukvården i
övrigt. I det sammanhanget ska det naturligtvis sägas
att det kräver kraftigt ökade resurser. Förutsättningar-
na för det är så klart beroende av tillväxten i Sverige,
hur mycket vi är beredda att bidra med till vårt ge-
mensamma välfärdssamhälle och hur vi sedan gör
prioriteringar mellan olika välfärdsinsatser.
Herr talman! I Sverige har tandhälsan över tiden
blivit allt bättre. En stor majoritet av befolkningen
söker tandvård regelbundet. Barn och ungdomar har
gratis tandvård tills de är 21 år. Fr.o.m. den 1 januari
1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd för vuxna i Sve-
rige. Tyvärr förekom det åren dessförinnan nedskär-
ningar i tandvårdsförsäkringen till följd av det då
svåra statsfinansiella läget. Den tidigare tandvårdsför-
säkringens konstruktion innebar också att allt färre
fick del av försäkringen. Målsättningen med tand-
vårdsstödet är att nå en bättre tandhälsa hos hela
befolkningen. Utmaningen med tandvårdsstödet är
dels att stödja och uppmuntra beteenden som minskar
tandvårdsbehovet på sikt både för individen och för
samhället, dels att ekonomiskt stödja dem med behov
av olika tandvårdsbehandlingar i dag. Nuvarande
tandvårdsstöd tar sikte på båda inriktningarna. Tand-
vårdsstödet innebär bl.a. att alla vuxna ges ett eko-
nomiskt stöd för den vardagliga hälsobefrämjande
tandvården, s.k. bastandvård. Äldre personer och
personer som till följd av sjukdom eller funktionshin-
der har särskilda tandvårdsbehov ska erhålla förstärkt
stöd. Det finns också ett högkostnadsskydd för mer
omfattande åtgärder, i huvudsak protetik, inklusive
implantat. Det är också fri prissättning på tandvård.
Herr talman! För några år sedan tillsköt vi mer
pengar för att genomföra det nya tandvårdsstödet.
Trots det kan det för dem med många hål som har
behov av omfattande lagningar eller dem med skador
som kräver stora åtgärder bli dyrt hos tandläkaren.
Givetvis är det inte rimligt att människor i onödan
måste dra ut skadade tänder för att de inte har råd
med lagningar. Vi socialdemokrater kommer aldrig
att acceptera att människor inte har råd att sköta om
sina tänder. Tandhälsan får aldrig bli en klassgräns
mellan dem med mycket pengar och dem som har det
sämre ställt.
Regeringens förslag som innebär att det nu tillförs
ytterligare pengar till tandvården är därför mycket
välkommet. Regeringen föreslår bl.a. ett bättre tand-
vårdsstöd för äldre. Det innebär att de som har kom-
mit lite till åren garanteras förstärkt tandvårdsstöd.
Herr talman! Regeringen lägger bl.a. fram fem
förslag som jag kort ska kommentera:
· Den 1 juli införs ett högkostnadsskydd för all
protetik från det kalenderår patienten fyller 65 år.
Kostnaden för protetiska ersättningar, utom kost-
nad för visst material, bör inte vara högre än
7 700 kr per behandlingsomgång. Dessutom för-
bättras bastandvården för äldre. Det ger bättre
möjligheter till förebyggande vård, fyllningar och
insatser för att behålla tänderna. Konkret innebär
det att om t.ex. Britta, 66 år, ska göra ett implantat
för att ersätta ett mindre antal tänder blir kostna-
den med dagens ersättningssystem 19 468 kr. Med
det nya tandvårdsstödet blir kostnaden 9 646 kr.
Britta får alltså en sänkning med ca 10 000 kr.
· Vårdgivarens ersättningsanspråk ska förhands-
granskas av försäkringskassan om det finns sär-
skilda skäl, detta för att man ska göra rimlighets-
bedömningar vad avser kostnadsutvecklingen.
· I tandvårdslagen föreslås ett förtydligande när det
gäller att det är landstingsfullmäktige som beslu-
tar om folktandvårdens priser. Det anser vi är rik-
tigt av det skälet att tandvårdstaxan är viktig för
många människor. Det är därför angeläget att
tandvårdstaxan ställs under prövning i demokra-
tiskt valda församlingar.
· En ändring i lagen om allmän försäkring föreslås,
så att försäkringskassan kan pröva nya administ-
rativa lösningar för att få en större effektivitet när
det gäller förhandsprövningen.
· Under perioden 2002-2004 satsar regeringen
totalt 35 miljoner för att öka kunskaperna om häl-
sa kopplad till amalgam och andra dentala materi-
al.
Herr talman! Det är glädjande att ekonomin åter
är i balans efter en tuff period på 90-talet. Nu kan vi
prioritera efterlängtade förbättringar på tandvårdsom-
rådet, även om det här naturligtvis inte är nog. Vi
behöver ytterligare medel till tandvården. Men det här
är ett första steg. Vi tar nu det första steget och stär-
ker tandvårdsstödet för de äldre. Då är frågan: Varför
just de äldre - alltfler behåller ju sina tänder i hög
ålder? Ja, det är just det att allt färre är tandlösa eller
har någon form av avtagbar protes. Många äldre har
haft sämre chanser att behålla en god tandhälsa ge-
nom hela livet jämfört med yngre generationer.
Gamla och många fyllningar, kronor och broar leder
till att många äldre har stort behov av förebyggande
och reparativ vård. Dessutom lever en del äldre fort-
farande med en mycket knapp ekonomi.
Visst kan det vara lätt att tycka och argumentera
för att ett högkostnadsskydd bör gälla alla från första
början. Men vi vet att detta kostar oerhört mycket
pengar, betydligt mer än vad något parti i dag är be-
rett att avsätta, vilket skulle innebära att högkostnads-
skyddet skulle bli betydligt högre. Flertalet äldre med
stora och kostsamma behov skulle fortfarande inte ha
råd att gå till tandläkaren. Vi skulle alltså inte vinna
särskilt mycket på att genomföra en sådan reform i
dagsläget med tillgängliga ekonomiska medel.
Jag vill understryka att den socialdemokratiska
regeringens satsning på dem över 65 år ligger helt i
linje med vår ideologi om välfärd för alla. Under
mandatperioden har vi gjort flera riktade insatser för
olika grupper, t.ex. barnfamiljer och studenter efter-
som detta både varit möjligt och nödvändigt. Nu
tycker vi socialdemokrater att det är dags att även
pensionärerna får skörda frukterna och ta del av att vi
har en bättre ekonomi i Sverige. Och vi vill förhindra
att äldre med lång pension och stora tandvårdsbehov
tvingas avstå från vård därför att plånboken är för
tunn.
Herr talman! Vi socialdemokrater anser att ett
högkostnadsskydd på sikt ska införas för alla. Men
det är som bekant dyrt, och just nu bedömer vi att vi
inte har råd. Vi har också för vana att finansiera våra
reformer och inte bara tala om dem. Därför är det
viktigt att resurserna styrs mot de största behoven.
Visserligen varierar behovet av tandvård mycket
bland de äldre. Men genom dessa satsningar når vi
många med stora tandvårdsbehov och också personer
med små ekonomiska resurser. Ett exempel i sam-
manhanget gäller kraftigt minskade kostnader för
plattproteser. Vi vet att det ofta är äldre kvinnor med
dålig ekonomi som har fått ta del av dessa förbätt-
ringar. Det är en tydlig fördelningspolitisk åtgärd.
Modellen med högkostnadsskydd är inte enkel.
Den innebär ett stort ansvar med många avvägningar.
Prisökningarna inom tandvården har under de senaste
åren till följd av fri prissättning varit betydande. Det
innebär att kostnaderna har stigit kraftigt. Behand-
lingsval och prisutveckling måste därför följas myck-
et noga. Därför ska tandvård inom högkostnadsskyd-
det prövas i förväg av försäkringskassorna. De be-
slutar sedan om föreslagna priser är acceptabla och
huvudsakligen följer folktandvårdens prisnivåer. På
så vis vill vi förhindra att kostnaderna skenar i väg.
Vi anser också att det är positivt att regeringen fö-
reslår att flera myndigheter ska bevaka prisutveck-
lingen. Utskottet anser det också angeläget att följa
utvecklingen med avseende på huruvida valet av
behandlingsinsatser påverkas till följd av högkost-
nadsskyddets konstruktion. Utskottet föreslår därför
att riksdagen som sin mening bör ge regeringen detta
till känna.
I övrigt vill jag säga att vi socialdemokrater anser
att tandvårdsstödet även fortsättningsvis ska ha en
tandhälsoinriktning och att stödet för bastandvården
bör förbättras, vilket regeringen också skriver i pro-
positionen.
Herr talman! Till sist ytterligare några ord om re-
geringens insatser mot besvär på grund av t.ex. amal-
gam. Många människor vittnar om att de upplever
besvär, obehag och sjukdom av dentala material,
främst amalgam. Detta är självklart plågsamt för den
som drabbas. Det sägs att kraven är för höga för att få
tandfyllningar utbytta enligt tandvårdsförordningen.
Det finns också stora regionala skillnader i fråga om
hur många som fått byta ut sina tandfyllningar enligt
gällande regler.
Det är därför glädjande att vi kan satsa 35 miljo-
ner fram till 2004 för att öka kunskaperna om hälso-
problem kopplade till amalgam och andra dentala
material. Det innebär att det nationella kunskapscent-
ret för dentala material på Socialstyrelsen och Me-
tallbiologiskt centrum i Uppsala får ett kraftigt ökat
stöd. Regeringen avser även att tillsätta en särskild
utredare som ska se över de här frågorna. Jag har talat
med många personer som lider av besvär som anses
vara amalgamrelaterade. En del säger att det behövs
ännu mer pengar och att det inte går fort nog, osv.
Men jag vill betona att de allra flesta som jag talat
med säger att de äntligen får gehör för detta och att de
är oerhört glada över att dessa frågor uppmärksam-
mas ytterligare och ser med stor tillförsikt på de be-
slut som vi senare ska fatta med anledning av dagens
betänkande.
Jag ska också kort kommentera en del av det som
har sagts från de andra partierna. Jag ser inte hur
Moderaternas förslag till högkostnadsskydd kan gyn-
na hela befolkningen. De gör ett vägval. De satsar
oerhört mycket på ett högkostnadsskydd. Men genom
att lägga en ribba på 3 000 kr säger de i princip att de
inte är beredda att bidra till den förebyggande var-
dagliga tandvården framöver, vilket naturligtvis inte
är acceptabelt.
För någon månad sedan då vi hade en annan tand-
vårdsdebatt var det en moderat som gjorde en jämfö-
relse med den ensamma mamman. Vi vet naturligtvis
att den ensamma mamman missgynnas kraftigt av
moderat politik och gynnas av en socialdemokratisk
politik. Det är ställt utom allt tvivel.
Herr talman! Slutligen vill jag yrka bifall till för-
slagen i socialutskottets betänkande 14 och avslag på
samtliga reservationer.