Herr talman! Det här betänkandet upptar många
intressanta och viktiga frågor. Vi har diskuterat dem
förut, och jag tror att Folkpartiets åsikter är kända,
liksom övriga partiers. Därför skall jag inte gå in på
dem i detalj.
Jag har valt ut två områden som jag tycker känns
särskilt angelägna att ta upp. Det ena området är det
som redan har diskuterats av några talare, och det är
segregationen. Den har egentligen sin grund i huvud-
sak i hur bostadsområdena en gång byggdes. Vi har
ett boende och en struktur på bostäder i Sverige som
är väldigt segregerande i sig. Nu är det inte någonting
som vi kan göra så mycket åt i det korta loppet, utan
det vi måste koncentrera oss på i dag i Sverige är att
ge människor som bor i de mest utsatta områdena mer
livschanser, som vi brukar uttrycka det i Folkpartiet
liberalerna. Man skall verkligen känna att man inte
har sämre chanser i livet bara därför att man råkar bo i
ett område med större social belastning.
Utbildningen är naturligtvis en av de centrala frå-
gorna. Skola och utbildning är det kraftfullaste verk-
tyg vi har i samhället för att utjämna de skillnader
som beror på att vi har olika talanger, har olika stöd
hemifrån osv. Därför måste vi kunna erbjuda en skola
med kvalitet till alla i Sverige, oavsett var man bor.
Det handlar delvis om mer resurser. Även om det i de
flesta större städer sker en resursöverföring till de
områden som har större sociala problem är de insatser
som görs förmodligen inte tillräckliga.
Vi måste få till stånd en politik som gör att vi har
de bästa lärarna i de områden som är mest utsatta, har
de bästa pedagogerna och den bästa elevomsorgen i
just de områdena. Jag är inte säker på att det är så i
dag, och jag tycker att det är ett dåligt betyg på hur
politiken har fungerat.
Det andra området är valfriheten. Jag tycker att
valfriheten är central också för att motverka segrega-
tion. I tidigare debatter har det oftast, framför allt från
vänsterhåll, hävdats att det är valfriheten i sig som är
orsak till segregationen. Jag tror inte att det är så.
Tanken leder fel. I betänkandet redovisas Skolverkets
analys av detta. Det kan i och för sig vara intressant,
men tanken leder lätt fel. Det är inte valfriheten i sig
som skapar segregation, utan det är att valfriheten inte
är tillräckligt spridd till flera människor.
Om någon nu är litet tveksam till friskolor och sä-
ger att friskolorna har bidragit till segregation, skulle
man med ett liknande resonemang kunna säga att det
är lika på högskolan. Där är också barn till föräldrar
som har akademisk bakgrund överrepresenterade. Det
innebär inte att man då skulle vara njugg eller negativ
till högskolan. Tvärtom skulle man försöka se till att
fler söker sig till högskolan.
Vi kan ta exempel från andra områden, som kultu-
ren och teatern. Det är människor från socioekono-
miskt mer stabila förhållanden som nyttjar den stats-
understödda och kommunalt understödda kulturen.
Det innebär inte att vi skall slopa kulturen eller vara
negativt inställda till den.
Det är precis likadant med friskolor och möjlighe-
ten till valfrihet. Den skall utvecklas och bli känd, så
att alla människor verkligen känner att de kan ta del,
att valfriheten är ett kraftinstrument som man har i sin
hand. Det är mer valfrihet som behövs och inte mind-
re. Det är mer resurser till de utsatta områdena som
behövs.
Sedan gäller det detta hur vi möter de oroväckan-
de signaler som vi får i dag. Det är signaler från lärare
och rektorer i tidningarna nästan dagligdags om de
problem som finns i grundskolan, om alla de elever
som i dag inte klarar de krav som ställs när de skall
lämna grundskolan.
Det står i betänkandet att nästan alla får plats i
sexårsverksamheten. Vi i Folkpartiet är inte nöjda
med det. Vi tycker att det är dags att det nu kommer
en reform om en obligatorisk tioårig grundskola med
start vid sex år.
Vi är inte heller nöjda med att man i allmänna or-
dalag säger att pedagogiken i förskolan är viktig. Låt
de bästa pedagogiska exemplen bli norm i Sverige! Vi
måste ta till vara den lust att lära som finns hos de
små barnen. Genom att göra grundskolan obligatorisk
vid sex års ålder och tioårig ger vi också chans åt alla
de elever som inte hinner med i skolan, som behöver
tiden i skolan ännu mer. Detta tror jag är en av de
viktigaste jämlikhetsreformer som vi skulle kunna
genomföra.
Därför tycker vi från Folkpartiet att det är nästan
oförklarligt att regeringen tvekar. Varför kommer inte
förslagen? Vi matas ju dagligdags med dessa rappor-
ter om ungdomar som lämnar nionde klass utan till-
räckliga kunskaper i grundläggande ämnen.
Tioårig grundskola och utveckling av förskolans
pedagogik vore ett starkt slag för jämlikheten i Sveri-
ge.
Jag vill yrka bifall till reservation nr 4.