Fru talman! Som svar på den sista frågan kan det ibland på den nuvarande regeringen, och även Vänsterpartiet, verka som att detta med att öka drift och underhåll av järnväg är något man har hittat på de senaste åren. På något vis tycker jag att detta är lite irrelevant. Man får aldrig glömma bort att alliansregeringen tog över låg drift och underhåll av järnväg på under 4 miljarder per år. När den frånträdde var det uppe i omkring 9 miljarder. Sedan har ytterligare 1 miljard lagts till, och det är säkert också nödvändigt.
När det gäller sjöfarten kanske jag blev lite otydlig kring att man skulle göra sin miljöläxa. Man har gjort väldigt mycket. Varje gång man byter ut ett fartyg har det, tror jag, 20 procent bättre bränsleeffektivitet. Så det är klart att det sker i väldigt stora språng. Problemet är att man måste ha fasta och långsiktiga regler eftersom man ju har fartygen under 20-30 år. Det är det viktiga när det gäller regelverket och vad vi kräver.
När vi talar om biobränsle är det klart att sjöfarten kan använda det, men det blir också ett motsatsförhållande. När vi sedan diskuterar lastbilstrafikens effektivitet talar vi bara om fossila bränslen. Precis samma utveckling måste ju ske inom den tunga trafiken - där måste man också gå över till biobränslen, och vi har också elektrifieringen. Den utvecklingen kommer naturligtvis också att kosta kapital och krävas för att vi ska nå klimatmålen, som vi väl är överens om att vi ska.
Det handlar alltså om att transportslagen måste utvecklas på sina egna meriter. Det gäller både konkurrenskraft och optimering med avseende på miljöskador och klimatutsläpp.