Fru ålderspresident! Jag vänder mig lite mot det resonemang som alla de borgerliga debattörerna har haft, där de talar om att vi vill begränsa ett transportslag till förmån för andra. Det är ju egentligen inte detta det handlar om. Att införa 74-tonslastbilar är ju inte att begränsa ett transportslag. I stället handlar det om att använda ett transportslag på ett mer effektivt sätt. Detta har Lars Tysklind talat en hel del om, och jag kan hålla med om en del i resonemangen om intermodalitet, stråk och sådant. Det är helt rätt; så måste vi jobba framöver. Men då måste vi också se till att marknaden får styra.
Jag kan se det hela ur Norrbottens perspektiv. Där är det fler företag som vill än som kan frakta sitt gods på järnväg ned till sin marknad i Mellansverige eller längre bort. Men kapaciteten finns inte. Hela vårt järnvägssystem har i dag problem med kapaciteten nästan överallt. Det gör ju att man måste välja något annat sätt för att godset ska fram. Då är det ofta lastbilstransporter man får välja.
Då kan man inte vidta åtgärder som ytterligare förstärker problemen. I stället måste man vidta åtgärder för att stärka järnvägens konkurrenskraft. Detta var Lars Tysklind inne på, men det är inte ett resonemang som man kan föra om man samtidigt menar att det står i motsatsställning till att föra över gods mellan järnväg och väg.