Herr talman! I dag debatterar vi inkomstskatter. Betänkandet behandlar ca 120 motioner. I minst 100 av motionerna föreslås skattesänkningar av olika slag. Att hitta på olika sätt att minska skatteintäkterna är en av de borgerliga partiernas allra bästa grenar. Svårare har de för att tala om hur skattesänkningarna ska finansieras.
I år är det valår. Valet står mellan två samhällsmodeller. En där välfärd, skola och sjukvård främst betalas via skatterna. En där en större del betalas med avgifter av den enskilde medborgaren. Den borgerliga alliansen vill sänka skatterna och höja avgifterna för välfärdstjänsterna. Vi socialdemokrater vill fortsatt betala för välfärden gemensamt via skatterna. Därför värnar vi socialdemokrater våra skatteinkomster.
Som socialdemokrater ser vi på skatter både utifrån behovet av en gemensam välfärd för alla och en omfördelningstanke. Vi menar att det är både rimligt och rättvist att omfördela från dem med högre inkomster till dem med lägre inkomster. Även omfördelning i livscykelperspektiv ingår i detta.
Många människor har synpunkter på skatterna. Argumenten mot handlar om att skatterna är för höga, slår orättvist, snedvrider konkurrens, motverkar en positiv utveckling och så vidare. Det är också sådana argument som återfinns i många av motionerna i det här betänkandet.
Vi kan inte tillmötesgå alla. Vi måste fortsatt föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi måste betala för det vi gemensamt konsumerar. Vi kan med andra ord inte sänka alla skatter. Därmed är det inte sagt att skatterna för alltid ska se ut som de gör nu. Det finns självklart skäl att kontinuerligt se över, och om det behövs, göra förändringar.
Herr talman! Motionerna i betänkandet handlar om skatteskalan, höjda reseavdrag, gåvor till ideella organisationer, skattefria kulturcheckar, frilansande konstnärer, hushållsnära tjänster med mera. 22 reservationer och 10 särskilda yttranden har lagts till betänkandet.
Reservation nr 1 handlar om vad alliansen kallar ett "särskilt jobbavdrag". Förra året var detta ett moderat förslag, men nu har det adopterats av samtliga borgerliga partier. Det är ännu ett bevis på vilka som bestämmer i alliansen.
Förslaget innebär att alla som har en förvärvsinkomst ska få göra ett särskilt avdrag, och de får därmed lägre skatt. Ålders- och sjukpensionärer samt sjuka och arbetslösa får inga skattesänkningar. Sjuka och arbetslösa får tvärtom, med moderat politik, lägre ersättningar, och den inkomst förtidspensionen räknas på sänks. De tvingas också betala ökade patientavgifter i sjukvården och mer för läkemedel och kollektivresor. Det är ett sant moderat förslag - att ta från dem som är mest utsatta.
Reservation 13 handlar om skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Även denna reservation står samtliga borgerliga partier bakom. Argumenten för är desamma som framförts tidigare. Det ska ge jobb, göra en svart arbetsmarknad vit, bidra till en jämnare arbetsfördelning mellan kvinnor och män i hemmet.
Jag ser det här förslaget enbart som ytterligare ett förslag att sänka skatterna. Jag tror inte på de ivriga och påhittiga argumenten om pluseffekter. Jag tror inte att subventionerad städning skulle konkurrera ut svart sådan. Svart städning är fortfarande så väldigt mycket billigare. Dessutom kostar förslaget pengar, och jag tycker vi kan använda dem bättre. Som jag ser det finns många angelägna reformer som måste komma före, exempelvis inom vård och omsorg.
Jag kan absolut inte förstå på vilket sätt skatteavdrag för hushållstjänster skulle vara bra för jämställdheten. Däremot kan jag klart se att detta är uselt för jämlikheten med jobb där lönen inte går att leva på. Detta förslag är i linje med alliansens övriga, till exempel att sänka ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna. Sänkta ersättningsnivåer betyder i verkligheten att lägsta lönerna på arbetsmarknaden sjunker. Vi får en hop låglönejobb som inte går att leva på, utan det gäller att ha flera jobb för att kunna få ihop till uppehället. Det samhället vill vi socialdemokrater inte ha.
Erfarenheterna från subventionerade hushållstjänster i andra länder är
inte
positiva. Det är fortfarande oklart och mycket tveksamt om Finlands hushållsavdrag lett till så många nya jobb som det sägs.
I Danmark infördes skatteavdrag för hushållsnära tjänster redan för tolv år sedan, 1994. Men reformen blev för kostsam, och därför har skatteavdragen successivt försämrats. I dag återstår en skattesubvention till pensionärer som köper städtjänster.
Sammanfattningsvis talar inget för att vi i Sverige ska skattesubventionera städning hos en välbeställd medelklass.
Herr talman! Förslag om skattesänkningar duggar tätt, vilket framgår tydligt i motioner och reservationer till det här betänkandet. Alliansens företrädare har också vid olika tillfällen berättat att målet är att sänka skatterna ytterligare för att komma ned till Europanivåer. Det skulle betyda minskade skatteinkomster för samhället på 250 miljarder kronor. Det betyder en femtedel av hela budgeten.
Jag skulle kunna räkna upp många exempel på vad våra välfärdstjänster kostar och fråga vad det är ni tänker plocka bort. Men av tidigare erfarenheter vet jag att ni inte tänker svara på det. Sanningen är att ett inkomstbortfall för samhället på 250 miljarder kronor skulle få förödande konsekvenser för välfärden.
Att sänka ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna till 65 %, som Moderaterna föreslår, räcker inte om man vill komma upp i 250 miljarder i skattesänkningar. Inte ens borgerliga politiker kan väl tro att detta väldiga inkomstbortfall ska kunna ersättas med ökade avgifter. Ta exempelvis äldreomsorgen. Den kostade förra året drygt 75 miljarder kronor. Avgifterna som betalas var på 3,5 miljarder. Visserligen kan man kanske öka avgiftsuttaget på marginalen i äldreomsorgen, men det kommer aldrig att räcka till för att finansiera helheten. Den måste vara skattefinansierad. Hur höga avgifter har alliansen tänkt att de äldre ska betala efter det att deras skattesänkningar har dragits undan från offentlig finansiering?
Herr talman! Jag vill också säga några ord om en fråga som är mycket viktig för tilliten till skattesystemet, och det gäller skattefusk. Skattefusk är ett samhällsproblem. Skattebortfallet från svartarbete uppgår till mellan 20 och 40 miljarder kronor per år. Även andra former av skattefusk minskar statens inkomster. Effekten blir tredubbel.
Välfärdssamhällets finansiering undermineras.
Marknadsekonomins principer sätts ur spel genom att konkurrensen snedvrids.
Arbetstagare som inte accepterar svarta löner riskerar att slås ut från arbetsmarknaden.
Fusket måste bekämpas. Den socialdemokratiska regeringen har aviserat flera åtgärder. Det handlar bland annat om åtgärder för att komma åt manipulerade kassaregister i kontantbranschen och ändrade regler för F-skattsedlar.
Som ett led i bekämpningen av skattefusk pågår också ett arbete med att försöka införa ett system för schablonbeskattning av småföretagare, byggentreprenadavdrag i bygg- och anläggningsbranschen och förbättrat administrativt samarbete på skatteområdet.
Herr talman! Sverige har haft en tillväxt som varit högre än inom både EU och OECD-området de senaste tio åren. Förklaringen ska sökas i hur skatteinkomsterna används och hur skattesystemen är utformade. I Sverige har vi socialdemokrater medvetet strävat efter att skattesystemet inte bara ska bidra till trygghet och välfärd utan också att trygghets- och välfärdssystemen ska bidra till tillväxten.
Det höga skatteuttaget i Sverige är ett medvetet val. Skattesystemet ska stimulera till arbete, sparande och investeringar och bidra till utjämning och rättvisa. Skattebaserna ska vara breda och stabila.
Vi socialdemokrater är stolta över den generella välfärdspolitiken i Sverige, som vi betalar med våra skatter, och vi vill fortsätta att utveckla den. Vi tycker att det är viktigt att alla får del av välfärden och att alla är med och betalar. På så sätt fördelar man också resurser mellan människor och över livet.
Med en generell välfärdspolitik minskas klyftor mellan människor. Samhället blir mera jämlikt. Alla har rätt till bra sjukvård, bra skola, bra omsorg oavsett hur mycket man har i den egna plånboken. Ett jämlikt välfärdssamhälle är ett mjukare samhälle att leva i. Det är ett samhälle för alla och inte bara för några.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.