Herr talman! Det är alltid intressant att lyssna till Susanne Eberstein. Jag fick i dag höra ett helt nytt argument, att den svenska tillväxten är det svenska skattesystemets förtjänst. Det spelar naturligtvis en viss roll. Jag är helt övertygad om det. Men jämfört med devalveringen 1982 på 16 % och devalveringen 1992 med 30 %, framstår ju den svenska tillväxtens orsaker som något förhastade när det gäller att tillskriva det svenska skattesystemet just denna sak. Men det var ett intressant nytt argument.
Jag tycker också att det var ett väldigt intressant argument detta med Danmark, att reformen för att skapa hushållsnära tjänster hade blivit så kostsam att man varit tvungen att avskaffa den. Det var ju väldigt intressant. Det kan ju möjligtvis bero på att den inte var exakt optimalt utformad om den blev så populär, så det exemplet tycker jag inte att vi ska följa, absolut inte.
I övrigt var det också väldigt intressant att det nuvarande skattesystemet är alldeles perfekt. Men jag måste få det fört till protokollet, herr talman, att jag verkligen ogillade beskrivningen av vårt partis och de övriga partiernas sätt att närma sig skattepolitiken. För att vara riktigt allvarlig skulle jag på denna punkt vilja återge vad den berömde riksdagsmannen Magnusson i Tumhult sade: Om Socialdemokraterna slutar att ljuga om oss på den här punkten, så ska inte vi tala om sanningen om er.
Det är väldigt viktigt att tala om att vi inte står för den politik som Susanne Eberstein beskrev från början.
Jag ska på slutet ta upp det som Susanne Eberstein glömde över huvud taget. Hur många kronor ger den nuvarande svarta sektorn till statskassan? Det var ett briljant försvar för att inte skapa någon trygghet för de kvinnor som i dag finns på den svarta arbetsmarknaden. Man ska inte göra någonting. Nuvarande system är exakt perfekta. Jag tycker att det var ganska förfärande att höra detta ideologiska försvar. Tänk om på den här punkten!