Herr talman! Jag tycker att den här debatten har varit bra på det sättet att vi har fått en chans att diskutera en sammanhållen klimat- och energipolitik. Det är bra att signalera till omvärlden att det finns en hög ambitionsnivå hos både regeringen och oppositionen.
Regeringen har höjt ambitionsnivån jämfört med tidigare när det gäller klimat- och energiförhandlingarna på EU-nivå, klimatförhandlingarna inför Köpenhamnsmötet och våra egna ambitioner. När jag lyssnar på mina kolleger runt om i världen som säger berömmande ord om svenska regeringens insatser och om hela samhället i stort, våra konsumenters och företags medvetande, känner jag att vi har stora möjligheter att ta ett nytt steg. Vi kan använda klimatkris och finanskris till att göra något bra.
Det är många människor som i dag är oroliga. Var kommer jobben att finnas? Hur ska vi klara framtiden? Hur ska vi satsa för att skapa trygghet? Då behövs ett ledarskap som visar vilken väg vi kan gå. Om vi kan koppla ihop energipolitiken och miljöpolitiken med näringspolitiken kan vi skapa något nytt och spännande. Därför hoppas jag att vi inför ordförandeskapet hjälps åt att visa att Sverige är ett föregångsland, visa på de goda exemplen bland de svenska företagen, lära ut hur man bygger fjärrvärme och använder värmepumpar, se på hur biobränsle utvecklas och dela med oss av våra erfarenheter, hur våra energieffektiviseringsprogram och annat ger en stor fördel för oss samt dela med oss av vår kunskap till andra.
Även om vi tjabbar om småsaker tror jag att det i grunden finns en stor samsyn om att Sverige ska ta ledningen i den här omställningen. Sedan må vi diskutera lite procentsatser och annat, men i grunden bådar det här gott inför vårt ordförandeskap och för framtida generationer.
(Applåder)