Herr talman! Den energipolitiska debatten har efter ganska lång tid av stiltje återigen tagit fart. I och med att alliansen träffade en historisk överenskommelse i början av året kan regeringen nu ge tydliga besked om den framtida energipolitiken. Det är ett besked som varit både efterlängtat och nödvändigt.
Genom att sätta upp tydliga mål för andelen förnybar energi samtidigt som förbudet mot upprättande av ny kärnkraft slopas ger man industrin tydliga besked samtidigt som man lägger grunden för en klimatanpassad energipolitik.
Ingen kan blunda för energipolitikens globala betydelse. Att Sverige på egen hand har en klimatansvarig energipolitik hjälper inte om vi inte får omvärlden med oss. Därför är det välkommet att EU har kommit överens om ambitiösa mål för att komma till rätta med de klimatpåverkande utsläppen.
Sverige ska nu ställa om och planera för att uppnå dessa mål. Det är det som klimat- och energipropositionen ska lägga grunden för. Innan var Sverige i långa stycken ett klimatföredöme i omvärlden, och det är vi fortfarande. Men med EU:s klimatmål kan hela unionen bli ett föredöme, vilket är mycket bra.
Andelen förnybart ska öka i den svenska elproduktionen. För att uppnå detta gör regeringen bedömningen att vindkraften står inför en kraftig utbyggnad. Vindkraftens planeringsram ökar betydligt kommande år, och planprocesserna för byggande av ny kärnkraft måste kortas väsentligt. Under våren har regeringen lagt fram förslag om hur detta ska ske.
Elcertifikaten spelar en viktig roll för att stimulera förnybar energi. Ska förnybarhetsmålet uppnås till 2020 måste certifikaten vidareutvecklas. Därför ska Energimyndigheten tillsamman med berörda myndigheter ges i uppdrag att analysera och ge förslag på hur höjningen av ambitionsnivån ska genomföras och vilken roll de olika energislagen har i denna måluppfyllelse. När denna analys görs ska också möjligheten till utvidgning av certifikatsmarknaden där fler länder ingår övervägas.
Forskning och teknik kan finna nya vägar att producera billig och ren energi. Därför är forskning och utveckling av mycket stor betydelse. För 2009 har regeringen satsat ytterligare 145 miljoner kronor på energiforskning för att totalt landa på 1 150 miljoner kronor. Dessa pengar spelar en stor roll och kan förhoppningsvis bidra till att på ett effektivare sätt uppnå regeringens klimatmål.
Elens betydelse för klimatet ska heller inte underskattas. Det som tidigare var otänkbart, nämligen att ökad användning av el skulle vara ett sätt att ställa om till ett mer klimatanpassat samhälle, har nu blivit ett huvudspår inom transportsektorn. Elbilar, laddhybrider och spårbunden trafik anses kunna betyda mycket för att minska klimatpåverkande utsläpp. Transportsektorn står i dag för cirka en tredjedel av de totala växthusutsläppen.
Med ökad satsning på el inom transportsektorn är det nödvändigt att eltillförseln är säker och tillförlitlig. Sverige har med sin klimateffektiva och tillförlitliga elproduktion mycket bra förutsättningar att satsa på el inom transportsektorn. Stora satsningar pågår, och regeringen bidrar ekonomiskt till denna forskning. Det är en utveckling som jag ser som mycket spännande och viktig.
Herr talman! Alliansen har nu kommit överens om att avvecklingslagen ska slopas och att förbudet mot nybyggnation av kärnkraft ska tas bort. Detta lägger grunden för en fungerande energipolitik som sätter både miljöns och industrins intressen i fokus. Det avvecklingshot som förut hängde i luften skapade stor osäkerhet om huruvida Sveriges klimatmål skulle kunna uppnås eller inte. Att avvecklingshotet är över innebär dock inte att satsningen på förnybar energi ska avta. Tvärtom måste också den öka för att klara EU:s klimatmål, som Sverige har varit pådrivande för att få fram.
Kärnkraften står inte i motsats till förnybar energi, och förnybar energi står inte i motsats till kärnkraft. Det ska finnas utrymme för båda två.
Herr talman! En säker eltillförsel är avgörande för Sveriges välfärd, och ren energi är en förutsättning för vår planets överlevnad.
Att kunna kombinera ökade satsningar på förnybart och energibesparingar med att förse svensk basindustri med säker och billig el är viktigt. Det ena utesluter inte det andra.
Siktet måste vara inställt på att minska de klimatpåverkande utsläppen och inte sitta fast i 70-talets diskussion om ja eller nej till kärnkraft.
Regeringens klimat- och energiproposition ger goda förutsättningar för Sverige att uppnå EU:s klimatmål samtidigt som jobben och välfärden säkras.
Med detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.