Herr talman! Man kan ändå konstatera att vindkraftsbranschen har drabbats mer av lågkonjunkturen än många andra branscher, och det måste bero på något. Uppenbarligen räcker inte regeringens styrmedel och det regelverk som vi har i dag till för att hjälpa vindkraften ur svackan. Då måste man fråga sig om det är fel på styrmedlen eller om det finns andra åtgärder som kan vidtas för att stödja vindkraftsbranschen. Ett exempel som jag har tagit upp i debatten är just uttagsskatten på kooperativ vindkraft, som är ett exempel på hur man kan hjälpa åtminstone en del av vindkraften att klara av svackan. Det handlar om bibehållen efterfrågan och om att se till att produktionskapaciteten finns där också när den ekonomiska nedgången bryts. Men inte heller där vill regeringspartierna vidta några åtgärder, vilket ju är mycket tråkigt.
Jan Andersson säger att viljan att bygga kärnkraft kommer att påverkas av hur mycket förnybar el man bygger ut. Kan man inte också tänka sig att det omvända kan stämma - om man öppnar för ny kärnkraft och delar av regeringsunderlaget pratar om att man kan få en kraftigt ökad kärnkraftsproduktion i Sverige - kan det i sin tur påverka intresset av att bygga förnybar energi? Intresset för att bygga ut vindkraften kan minska om man tror att det kommer att bli en kraftig ökning av kärnkraftsproduktionen i framtiden.
Vi har sett under lång tid hur den stora kärnkraftsutbyggnad som skedde med politiska förtecken under tidigare decennier har lagt en död hand över utvecklingen av förnybar energi. Jag bedömer att risken är stor för att det kommer att hända igen om man, som regeringen nu gör, öppnar dörren för ny kärnkraft och därmed skapar osäkerhet för dem som vill investera i förnybar energi. Det vore intressant att höra Jan Anderssons bedömning av det.