Herr talman! Student. Det ordet funderade jag lite på när jag satt och förberedde mig inför den här debatten. Vem är en student? Och varifrån kommer ordet egentligen? Jag började titta i ett ordlexikon. Då fick jag fram att ordet student kunde beskrivas så här: En student är oftast en person som läser vid universitet eller högskola. Men det kunde också användas allmänt om en person som riktar stor hängivenhet åt att lära sig ett ämne.
Det är inspirerande beskrivningar, tycker jag, när vi pratar om studiemedelssystemet och möjligheter att studera i Sverige i dag. Ett generöst, robust, tydligt och förutsägbart studiemedelssystem är det som vi behöver. Det är vi kristdemokrater tillsammans med alliansen helt övertygade om.
I början av 1900-talet var det ett fåtal som studerade på högskolan. I dag är det gott och väl hälften av en årskull som går vidare. Det finns i runda tal 330 000 studenter och forskarstuderande i högskolan med allt från nybakade gymnasister till nyligen disputerade 77-åringen Ingemar Mundebo som vi fick läsa om förra veckan.
Dagens studenter har väldigt olika levnadsvillkor. Var fjärde har barn. Många arbetar parallellt med studierna.
Herr talman! Samhället är och blir i allt högre grad ett kunskapssamhälle där den enskildes förmåga att lära nytt många gånger blir en överlevnadsfråga för välfärden. Ett redskap för att möjliggöra kunskapssamhällets utveckling och göra det tillgängligt för fler är just studiestödet.
Genom ett väl fungerande studiestöd ges fler tillfälle att lära, vara aktiva och delaktiga i kunskapssamhället. Vi kristdemokrater har länge arbetat för och menar att studiestödet ska göra det ekonomiskt möjligt för alla oavsett bakgrund att studera och utvecklas. Jag tror att det här inte råder några politiska skiljelinjer.
Även med tanke på behovet av utbildad arbetskraft är ett väl fungerande studiestödssystem helt nödvändigt. Det handlar dessutom om att kunna attrahera nya grupper. Det går inte att förneka de ekonomiska faktorernas betydelse för att göra det möjligt. Man måste kunna ha en dräglig tillvaro under studietiden.
Den studiesociala utredningen presenterades i december 2003. Det var alltså under den tidigare regeringen. Jag ska nu göra en liten tillbakablick. Jag har noterat att Caroline Helmersson-Olsson har sagt att hon är ny. Då kan jag göra de här påminnelserna så att vi alla har en gemensam historia.
Den studiesociala utredningen presenterades 2003. Den var tillsatt den 19 september 2002. Då aviserade Socialdemokraterna den utredning som Kristdemokraterna tillsammans med flera partier hade begärt.
När förslagen kom var de delvis en besvikelse, inte bara för Kristdemokraterna utan även för studenterna. Varför? Jo, för att direktiven ansågs vara ofullständiga. Utredningen skulle i begränsad omfattning komma med förslag. Det var alltså begränsade direktiv.
Vad skulle utredaren göra när det gällde arbetslöshetsförsäkringen till exempel, som har varit uppe här i dag? Utredaren skulle endast kartlägga hur arbetslöshetsförsäkringen samspelar med studiestödssystemet. Många var vi ändå som väntade förgäves på att den socialdemokratiska regeringen skulle göra något av de förslag som presenterades. Ingenting hände.
En självkritik på den här punkten är på sin plats. Det kom något av detta i replikskiftet med Christer Nylander, och jag menar att det är på sin plats att någon form av självkritik finns inom dessa områden.
Utskottet avstyrker flera motionsyrkanden, bland annat mot bakgrund av att det inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram ett direktiv till en studiesocial utredning. Detta direktiv är nu framlagt. Den parlamentariska kommittén är utsedd, och kanske kan den parlamentariska sammansättningen borga för att inget parti agerar bromskloss i denna mycket angelägna fråga.
Vad gäller betänkandet i övrigt kan jag konstatera att socialdemokratisk politik, ny eller gammal, lyser med sin frånvaro. Ett av de skarpare förslagen jag ser är där de skriver att de vill höja studiemedlet. Någon närmare precisering av detta finns inte. Finansiering finns inte och inte heller genomförandetidpunkt. Så det är en öppen hållning i den parlamentariska utredningen som man nu finns med i. Jag tycker att det är bra att man har det.
I snart tio år har vi kristdemokrater tillsammans med flera partier bedrivit en offensiv studentpolitik där vi har försökt att ta fasta på studenternas behov av trygghet, med långsiktighet och ett förutsägbart system. Finns det inte en grundtrygghet är det nämligen svårare att visa stor entusiasm och hängivenhet i att lära sig ett ämne.
Genom den studiesociala utredning som alliansregeringen nu har tillsatt och där samtliga partier är representerade ser vi kristdemokrater möjligheter att återkomma med ett helhetsgrepp på studiestödsfrågorna under mandatperioden. Jag välkomnar det arbete som ska ske där.
Jag vill med detta, herr talman, yrka bifall till majoritetstexten och förslagen i betänkandet i sin helhet och avslag på samtliga reservationer.