Fru talman! Ja, vi ska vara konstruktiva i kritiken, och det är klart att vi försöker vara det. Men vi ska kanske skicka in skisser av våra tal i förväg så att ni får bedöma vad vi ska kritisera. Är det vad du vill?
Vi bedömer väl vad vi tycker är att kritisera. Sedan får ni försöka ta det och svara i stället för att bara gnälla på att vi kritiserar.
Vi kristdemokrater som regerade åren 1991-1994 ska vara försiktiga, sade du, för det såg minsann inte så bra ut när vi hade regerat. Men vad var det vi fick ta över? Titta på alla kurvor! Allting gick ju rakt ned. Sedan tog vi över och lyckades vända utvecklingen på slutet. Inte var det vi som hade skapat den krisen, men det glömmer ni att berätta.
Att arbetsrätten ska försämras har vi väl inte sagt. Vi ska
förändra
arbetsrätten så att de arbetslösa gynnas och fler får arbete. Själv har jag varit företagare, och jag har suttit och funderat. Jag skulle ha kunnat anställa tio personer till de sista åren men jag vågade helt enkelt inte, för jag visste vilka svårigheter det skulle bli med att sedan trappa ned. Det var alltså tio personer som då fick gå arbetslösa bara därför att jag var lite ängslig. Det är på det sättet företagarna resonerar.
Vi måste alltså här hitta en bra balans mellan skyddet för den anställde och tryggheten för arbetsgivaren. Det är det viktiga, men ni har tittat bara på tryggheten för den anställde. Det är, som sagt, viktigt. Men om företagarna inte anställer, vad har ni då vunnit?