Fru talman! Det kan inte råda någon som helst tvekan om att näringspolitiska frågor i allra högsta grad är mångfacetterade och sträcker sig över en rad olika inriktningar. Jag tänker inte läsa upp alla de rubriker som det här betänkandet handlar om utan hänvisar till s. 4 i detsamma. Det, fru talman, är en innehållsförteckning som heter duga! Och alltsammans är oerhört vikigt för att vi ska ha ett bra näringsklimat. Som ansvariga politiker har vi också ett ansvar för att de yrkanden som vi har i de olika sammanhangen hänger med i den budget som är lagd.
Vad kännetecknar då ett bra näringslivsklimat? Vilka förutsättningar krävs för att få nya företag att etablera sig och för att få företag att växa, få dem att
våga
växa? Det varierar sannolikt över tiden och hänger samman med övrig utveckling såväl lokalt som regionalt, nationellt och, inte minst, globalt.
I det nu aktuella betänkandet förs en debatt om företagsklimatet utifrån olika gruppers möjligheter. Det gäller arbetsrätt och regelverk men också ett regionalpolitiskt perspektiv. För några år sedan handlade det om höga räntor, hög inflation och ett förfärande stort antal konkurser. Det tål att upprepas: En stabil ekonomi, låga räntor, låg inflation är det absolut viktigaste för företagandet.
Trots framgångar måste tillväxt- och sysselsättningspolitiken ständigt förnyas och utvecklas. Sverige står inför stora utmaningar: att uthålligt förbättra välfärden, att öka Sveriges konkurrenskraft i en alltmer integrerad världsekonomi och att göra detta på ett sätt som minskar den totala naturresurs- och miljöbelastningen till gagn för kommande generationer.
Viktiga åtgärder för att uppnå de övergripande målen för näringspolitiken som vi socialdemokrater ständigt och aktivt har arbetat med är kapitalförsörjning och att ta till vara och utveckla idéer med hög tillväxtpotential genom att marknadsfinansiering finns. Det gäller också entreprenörskap, information, rådgivning och kompetensutveckling. Det gäller regler, tillstånd och tillsyn. Regelförenklingarna kommer vi att behandla här i kammaren nästa vecka, så dem tänker jag inte ta upp nu. Detsamma gäller det viktiga området forskning och utveckling, då det tas upp i forskningspropositionen som snart läggs på riksdagens bord.
Det handlar om omvärldsanalys, utvärdering och statistik, om att förbättra kunskapsunderlaget för att därigenom skapa förutsättningar för att utveckla närings- och innovationspolitiken. För att stärka möjligheterna till kommersialisering av forskningsresultat och innovationer i näringslivet satsas nu närmare två miljarder kronor under en tioårsperiod. Det, fru talman, är oerhört viktigt.
Budgetöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet innehöll en rad fortsatta insatser som innebär tydliga satsningar inom näringspolitikens område. Låt mig ta ett exempel som handlar om nyföretagandet. Det ligger i Sverige nu på en stabil nivå på runt 35 000 årligen enligt ITPS statistik. Enligt Jobs and Societys statistik, som borgarna brukar hänvisa till, startades det i fjol 55 140 nya företag. Jag är lite skeptisk till den siffran. Jag tycker nästan, fru talman, att det låter för bra för att vara sant. Jag tror att det återigen är något i statistiken som är lite annorlunda när det gäller Jobs and Society än när det gäller ITPS, så jag väljer att tro mer på den senare.
Jag vill ändå tro att alla i den här församlingen vill ha en ökad tillväxt, trygga jobb och väl fungerande regelverk. Ändå får jag en känsla av att den borgerliga alliansen till varje pris försöker ena sig i reservationer, och det ska vara så många som möjligt.
Jag kan, inte minst med tanke på de moderata diskussionerna här i dag, undra vad reservationerna egentligen är till för. Är det så att allt görs för att slå mot Socialdemokraterna och socialdemokratin? Man tar ingen notis om framgångar. Det gäller bara att vara emot. Det lyser bland annat igenom på reservationerna som berör kvinnors företagande och invandrares företagande. Privatiseringar och arbetsrätt återkommer. Arbetsrätten kallar man "rigid". Man måste förändra den för att göra det enklare att anställa personal. Indirekt säger man därmed också att det ska bli lättare att göra sig av med personal. Man envisas alltså från borgerligt håll med att slå mot arbetsrätten trots att företagarna i många fall själva tycker att det är oerhört viktigt att vi har en väl fungerande arbetsrätt.
När man läser reservationerna om ungas företagande presenterar ju regeringen mer än vad som tas upp i reservationen. Det visar återigen att det inte är resultatpolitik man är ute efter utan, som sagt, att slåss mot socialdemokratin.
När det gäller IUC är det så att av de 22 partnerskap som nu går vidare i ansökningsförfarandet ingår IUC i så gott som hälften. Jag tycker att det är viktigt att framhålla att IUC naturligtvis även i fortsättningen ska vara med som
en
aktör och inte diskvalificeras utan behandlas likvärdigt med andra aktörer.
Fru talman! Så vill jag säga några ord om fordonsindustrin. GM:s beslut om att ha kvar bilproduktionen i Trollhättan och komplettera med nya modeller måste väl ändå ses som ett försiktigt positivt besked för svensk bilindustri. Det ger en signal om att svensk bilindustri står sig i konkurrensen. Beslutet är inte bara viktigt för sysselsättningen utan också för utvecklingen av framtidens bilar. Produktionsutvecklingen, där vi kan vara världsledande, är A och O. De satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning som har aviserats för att stärka Trollhättan och Västsverige som produktionsplats för fordonsindustrin är viktiga och riktiga. Det är dessa åtgärder som man också har med i reservationen.
Den nya Cadillacen ska byggas i Trollhättan, och dessutom förlänger GM Trollhättefabrikens mandat med två år. För min generation är bilmärket Cadillac naturligtvis något väldigt speciellt. Att den ska tillverkas i Trollhättan var det ingen i min ungdom som ens kunde tänka sig. Men det, fru talman, speglar väl ändå verkligheten i den globala utveckling som vi lever i?
Fordonsindustrin är en viktig näring för svensk ekonomi, och den kommer att vara det också i framtiden.
Om man vill påverka utvecklingen och flytta fram positionerna är det tämligen meningslöst att enbart se till det som är negativt. Den som vill bygga för framtiden måste ta fasta på det positiva och framgångsrika. Jag menar definitivt inte att man ska bortse från det som är dåligt. Men om bara det lyfts fram kommer bördan till slut att bli för tung att bära. Och det är några ord som jag vill rikta till den borgerliga klanderalliansen.
Ett bra samhälle ger möjligheter för alla att arbeta och utvecklas. En väl utbyggd gemensam sektor för service till medborgarna är en förutsättning. Kompetensutveckling, utbildning, kunskapsöverföring, högskolor i samverkan med näringsliv är viktiga beståndsdelar. Tillgång till bra kultur- och fritidsaktiviteter, en bra livsmiljö för alla liksom möjligheter att utvecklas är också sådant som är bra för företagens möjligheter till etablering, lokalisering och utveckling.
Om inledningen på mitt anförande handlade om en rad olika åtgärder som tagits upp i motioner är helheten än mer omfattande för ett framgångsrikt företagsklimat, vilket vi socialdemokrater i allra högsta grad värnar om.
Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.