Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 8.
Anne-Marie Pålsson frågade varför vi lägger motioner och arbetar för att främja särskilda grupper av företagare. Jag håller med om att alla företagare behöver bättre villkor, men en del företagare behöver det mer än andra därför att man inte har samma tradition på företagandets område. Man kanske inte har samma nätverk. Dessutom tenderar det att vara svårare att låna pengar till verksamheter som inte riktigt passar in i den mall vi är vana vid.
Även om alla företagare ska stärkas är det ändå viktigt att särskilt titta på kvinnornas situation och på invandrare och ungdomar som har något svårare än andra att göra sig gällande när det gäller nytt företagande.
Vi har avsatt 54 miljoner kronor i 2005 års budget till kvinnors och invandrares företagande och till kooperativ. Jag tycker att det är bra. Dessutom ska Nutek fördela 26 miljoner till projekt vid lokala och regionala resurscentrum. Jag tror att det också är något som behövs. Dessutom har man avsatt 10 miljoner för att basfinansiera dessa centrum. Det behövs, så det är jag glad att vi har gjort.
Kvinnors företagande behöver synliggöras och stärkas. Det är likadant med invandrares företagande. Nu har den tidigare internationella företagarföreningen i Sverige som har blivit rådgivningscentrum och finns på 15 platser i landet fått medel för att hjälpa dem med invandrarbakgrund som vill starta och driva företag. Jag tror att det kan vara nyttigt.
ITPS ska sammanställa erfarenheter av stöd till fristående innovatörer och uppfinnare och försöka hitta hinder för sådana grupper. Det tror jag också är viktigt. De grupperna behöver få samhällets hjälp att komma i gång.
Unga företagare har vi gett en hel del uppmärksamhet i betänkandet. Det startas nu ett nationellt treårigt program för entreprenörskap bland ungdomar. Det är mycket bra. Det finns ju många organisationer som jobbar med ungdomar och i skolan. När man sätter i gång det här programmet är det viktigt att de organisationerna är välkomna i skolorna och får hjälpa till med programmet så att det får en verklighetsanknytning som gör att ungdomarna kan komma i gång på ett bättre sätt.
Skolan har en betydelsefull roll för att främja företagande bland ungdomar.
I betänkandet behandlar vi också det som vi kallar nya företagsformer. Grunden för att nya företagsformer, till exempel Bolagsbolaget, behövs är att företagare som inte är så vana vid alla svåra regler försöker hitta vägar att komma runt det. Bolagsbolaget var ett typiskt exempel på det. De gjorde mycket nytta. Jag är glad att de faktiskt får fortsätta sin verksamhet. De var på väg att stoppas av skattemässiga skäl. De fick fortsätta så småningom. Det är bra med innovationer på nyföretagandets område.
Det som är ett problem, och som till exempel Bolagsbolaget försökte hjälpa företagare med, är att reglerna för a-kassa och sjukförsäkring kan vara trassliga och dessutom missgynnar företagare jämfört med anställda. Till exempel kan det vara svårt att vara deltidsföretagare om man dessutom är arbetslös.
Det har nu tillsatts utredningar för att göra något åt dessa svårigheter för företagare, så jag har egentligen gott hopp om att vi ska kunna förbättra villkoren för företagare och göra dem mer likvärdiga med de som anställda har, även om vi naturligtvis aldrig når ända fram.
Kapitalförsörjningen är ett stort problem för företagare. Vi gör nu en satsning på holdingbolag för innovationsfrämjande åtgärder genom att de sju teknikbrostiftelserna, inklusive industrifonden och staten, ska gå in i mycket tidiga skeden för att främja företagande. De företagare som inte kommer från så akademiska miljöer kommer att få hjälp av Almi. Det är bra, och det gör att försämringen för företagare vad gäller möjligheten att få tag i kapital säkert blir mycket mindre än vad vi hade befarat genom att förmånsrätten träder i kraft. Det kommer att bli ett avbräck för företagare, men försämringen blir nog mindre genom att vi har fått i gång dessa holdingbolag, Almi och så vidare.
Social ekonomi handlar min reservation om. Det är något som jag tycker är väldigt viktigt att vi främjar på de sätt som är möjliga. Jag menar att det är viktigt att sprida kunskap om vad social ekonomi är för något och kan bidra med till samhället och för företagande. När jag tittar på siffror på vad social ekonomi faktiskt åstadkommer blir jag, som är väldigt positivt inställd till socialt företagande, förvånad över hur många som kommer i gång med företagande med hjälp av social företagsamhet. Den sociala ekonomin har ju många andra funktioner än just företagande, men vi har tenderat att kanske underskatta möjligheten att komma i gång med nyföretagande med hjälp av den sociala ekonomin och ha den som startplatta. Sedan gör ju den sociala ekonomin mycket nytta också på annat håll. Vi vill gärna att det ska bildas ett kunskapscentrum som dels tar reda på hur den sociala ekonomin bidrar, dels för statistik så att man lättare kan sprida kunskaperna om den.
Jag ska kommentera en sak till, och det är de industriella utvecklingscentrumen. Jag är bedrövad över att de industriella utvecklingscentrumen inte har kunnat behålla den roll de har haft. Jag tycker att de har varit en mycket bra kraft. Det stora problemet är att pengarna i budgetpropositionen inte räckte till. Jag får hoppas att vi kan göra någonting bra av det här framöver.