Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservationerna nr 3 och nr 7.
Detta betänkande behandlar hela 50 motioner från den allmänna motionstiden. De har ett väldigt skiftande innehåll. Det är mycket gammal skåpmat, men inte desto mindre är det skåpmat som tål att tas fram och kanske till och med börja hanteras så att det leder någonstans.
Liksom de tidigare talarna vill jag lyfta fram kvinnors, ungas och invandrares företagande. Att Sverige behöver fler företagare och fler entreprenörer råder det ingen tvekan om. Självfallet behöver vi fler inom de traditionella företagargrupperna, men i de tre nämnda grupperna finns det en stor outnyttjad potential som vi bör göra allt för att mobilisera och ge rätt förutsättningar.
Sverige behöver inte bara fler män som företagare, utan även fler kvinnor, fler yngre och fler invandrare, särskilt i en tid då vi har alltför lågt nyföretagande i vårt land.
Vad som krävs är, som sagts tidigare, att de allmänna förutsättningarna för företagande förbättras och förenklas. Det handlar om regelförenklingar, rådgivning, rimligare företags- och kapitalbeskattning. Regelverket måste bli mer överskådligt och begripligt. Det är självfallet särskilt viktigt för våra nya svenskar.
Vad gäller det kvinnliga företagandet är det viktigt att välfärdssektorn öppnas på annat sätt än i dag så att det blir utrymme för fler företag på det området.
När det gäller att göra unga människor mer positiva till eget företagande handlar det i stor utsträckning om attityd. Det är viktigt att förändra skolan så att inte utbildningen ensidigt inriktas på att utbilda löntagare. Det ska vara lika naturligt att se en framtid som företagare.
Skolan ska därför kunna ge barn och unga en insikt om att en framtid som entreprenör och företagare kan vara eftersträvansvärd. Det gäller att börja tidigt.
På hemmaplan, i Jämtland, har jag sett många positiva exempel, framför allt i Trångsviken som nu har blivit rikskänt. Denna mycket företagstäta by börjar med denna verksamhet redan i de lägsta klasserna i skolan. Hela bygden präglas av att utmaningar är till för att tas och att ett eget företag kan ge både frihet och möjligheter. Denna insikt grundläggs alltså väldigt tidigt.
Nya företagsformer behöver få möjlighet att utvecklas för att vi ska kunna skapa de företag som så väl behövs. Det är bra att regeringen har börjat se över hur nya företagsformer kan utvecklas, men det är mer som behöver göras. En genomgång av vilka åtgärder som krävs för att underlätta för nya företagsformer att utvecklas är ett sådant viktigt område som man måste ta itu med.
Företagens kapitalförsörjning togs upp här. Den är väldigt viktig. I dag finns det stora geografiska skillnader som det är viktigt att man tar hänsyn till. Möjligheten att låna kapital i bank till exempel har försämrats drastiskt på senare tid i de glesare befolkade delarna av landet. Det beror dels på ändringarna i förmånsrättsreglerna, dels på att fastigheterna värderas så lågt och därför inte kan användas som säkerhet i någon större utsträckning.
Från Centerpartiets sida är vi positiva till kooperativa lösningar och social ekonomi över huvud taget. Vi vill därför att de lokala kooperativa utvecklingscentrumen ska få bättre möjligheter att underlätta och stimulera kooperativa lösningar runtom i bygderna.
Jag vill särskilt understryka vikten av att vi kan åstadkomma en ökad vidareförädling av skogens gröna guld. Potentialen i den svenska skogen är mycket stor. Precis som när det gäller mineraler, som vi diskuterade tidigare, är det särskilt stora möjligheter i de glesbebyggda delarna av landet. Där kan det skapa nya arbetstillfällen.
Just nu har vi en akut situation när det gäller att på bästa sätt ta till vara den enorma mängd skog som fälldes av stormen för två månader sedan. Det kommer vi att diskutera vidare här i kammaren senare under våren.
Man kanske kan hoppas att denna något krisartade situation kan medverka till att vi finner nya sätt att ta till vara träet och förädla träet. En kris kan faktiskt öppna nya möjligheter.