Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1.
Här har vi ett betänkande som gäller vissa näringspolitiska frågor, och det är ju inom det här området som den nuvarande regeringen med stödpartier gör sina största misstag. Det är misstag som gör att Sverige i dag lånar ca 50 miljarder per år för löpande drift av landet, misstag som gör att kvaliteten på skola, vård och omsorg sjunker år för år. Det är endast inom svenskt näringsliv som resurserna kan skapas för att Sverige ska kunna fortsätta som ett välfärdsland. Jag tror inte att det beror på enbart bristande insikter i regeringen. Det är snarare en dogmatisk låsning och ett överordnat begär att få behålla regeringsmakten som ställer till en del av de här problemen.
Dagens Industri är inne på samma tankegångar i sin huvudledare i dag. Man säger: Regeringens stopplag mot privata sjukhus är inte först och främst något som har med sjukvårdspolitik att göra. Mest av allt handlar det om Socialdemokraternas behov av ideologiskt laddade frågor, som kan vidmakthålla en skarp blockgräns i partipolitiken.
Klasskampen ska hållas vid liv, kosta vad det kostar. Regeringen spelar ett högt spel här, tycker jag. Fler och fler löntagare börjar inse hur dagens dåliga företagsklimat delvis är orsaken till att över 1,2 miljoner människor står utanför arbetsmarknaden och håller på att driva Sverige i konkurs.
I det betänkande som vi nu behandlar är det inga stora frågor som samlas. Men även en del förslag på små förändringar kan tillsammans skapa en skillnad. Men näringsutskottets majoritet har konsekvent avslagit allt nytänkande. Man är positiv till de flesta förslagen men anser att det mesta nog kommer att lösa sig ändå. Det finns utredningar tillsatta på femtioelva områden som nog kommer att beakta de här idéerna - det är svaren. Det kanske är så. Om inte samlar väl Thomas Östros upp alla goda idéer och gör ett utspel om att regeringen nu kommer med 43 nya fräscha förslag för ett radikalt bättre näringslivsklimat.
För drygt hundra dagar sedan presenterade han ju 300 idéer om förbättrade villkor för näringslivet. De flesta var borgerliga förslag som samlats ihop från liknande betänkanden under de senare åren. Det är bra att man tar borgerliga idéer på allvar, men när sätts de i sjön? Snart är det för sent. Det är liksom ingen idé att sätta en ny motor i en båt som har rostat sönder och sjunkit till havets botten. I en globaliserad värld sitter inte företagarna och väntar alltför länge på ett bättre svenskt företagsklimat, utan man flyttar ut sin verksamhet till andra länder med bättre näringslivspolitik eller så lägger man ned sin verksamhet.
För drygt tio år sedan fanns det ett knappt femtiotal internationella storföretag med svensk bas och närhistoria. Mer än 60 % av dessa storföretag har i dag släppt sin svenska prägel med huvudkontor och huvudägare i Sverige. Tre storföretag per år, i snitt, har tappat sin blågula färg och flyttat helt eller delvis ur landet.
Göran Persson och hans regeringskolleger har vid flera tillfällen yttrat att de är stolta över att svenska företag är så attraktiva för utländska uppköpare. Man inser tydligen inte att svenska ägare är en större garant för att jobben stannar kvar i landet. Företag kommer alltid att prioritera arbetstillfällen i det land där man har huvudkontoret. Svenska ägare låter ofta huvudkontoret ligga kvar i Sverige.
I tillverkningsindustrin år 2004 arbetade 25 000 människor färre än året före. Samtidigt startas alldeles för få nya företag som anställer, och alldeles för få etablerade små och medelstora företag vill växa sig större. Man tycker inte att det är mödan värt att växa. Det här är kostnaden för regeringens bristfälliga företagsklimat.
"Regeringen skapar för lite nya jobb samtidigt som rekordmånga industrijobb försvinner ut." Det är inget citat från någon borgerlig ledarskribent, utan det var Metalls ordförande Göran Johnsson som sade det nyligen.
LO-ekonomen Dan Andersson undrade i höstas vart regeringens politik för fler jobb tog vägen.
Om ett land inte längre ser till att näringslivet har goda villkor tryter snart landets resurser. Då kan man visserligen fundera på att höja skatterna eller vältra över de skenande sjukskrivningskostnaderna på näringslivet, som regeringen gör, men med detta kommer man inte åt roten till det onda utan gör bara saken värre.
Det här betänkandet berör bland annat företagsvillkoren för invandrare, kvinnor och unga. Det påpekas att dessa grupper har speciella svårigheter att starta och driva företag i Sverige, och det är ju sant. Även fyra s- och v-motioner finns med i detta rop på hjälp. Det är intressant. Det är bara det att s och v också borde se en del brister i näringslivsvillkoren för övrigt, men det ser man tydligen inte. Det är de grundläggande villkoren, som har sagts tidigare här, för svenskt företagande som är bristfälliga, och då drabbar det även de här. Det är de generella bristerna som vi måste åtgärda i första hand, men då är ni tyvärr tysta och passiva. Först när de generella villkoren förbättras för
alla
företag kan vi ta itu med detaljerna.
När det gäller kvinnligt företagande är det mest negativa att regeringen i dag förvägrar de flesta kvinnor möjligheten att starta eget inom de områden där de oftast arbetar. Det handlar om vård, omsorg, hemtjänst och serviceyrken med mera.
Nutek skriver i sin årsbok 2005, som vi nyligen fick: Tänk om, vad gäller entreprenörskap inom tjänstesektorn. Det är en rubrik. Man skriver: Det bör övervägas att stimulera ett ökat entreprenörskap inom vård och omsorg samt inom personlig service genom att nya organisationsformer tillåts. Vidare skriver Nutek: Nutek ser vidare ett ökat företagande inom fler branscher, i synnerhet inom tjänste- och servicenäringarna, som en viktig åtgärd för att öka kvinnors andel av nyföretagandet. Man skriver vidare: I en europeisk jämförelse framgår att Sveriges låga andel företagare i huvudsak förklaras av att andelen kvinnor som är företagare är särskilt låg. Detta kan sannolikt förklaras av att svenska kvinnor i hög grad arbetar inom offentlig sektor.
I Finland har Socialdemokraterna sett till att öppna upp för att skapa goda villkor för hushållsnära tjänster. Kvinnor, invandrare och unga startar många hundra nya småföretag i Finland, och alla är mycket entusiastiska över den här formen. Det här förekommer även i flera andra europeiska länder. Men, återigen, Sveriges regeringen tvekar av dogmatiska skäl. Man vill inte skapa pigjobb, låter det i retoriken. Anne Ludvigsson - är hon kvar? Nej. Hon sitter i näringsutskottet för Socialdemokraterna, och hon lovade däremot offentligt i Almedalen i somras att hon skulle driva frågan efter att ha blivit inspirerad av de finländska socialdemokraterna. Men det har varit tyst om det här sedan dess. Man kan fråga sig varför. Om regeringen skulle ge kommuner och landsting signaler om att lägga ut mer av vård och omsorg på entreprenad skulle också många fler kvinnor kunna starta eget, precis som Nutek var inne på, som jag tidigare sade. Men Nutek kan bara ge råd. Regeringen måste fatta besluten.
Nu läggs en del offentlig verksamhet redan ut på entreprenad - det är sant - men oftast först sedan kommun och landsting helt har misslyckats med att få ordning på verksamheten. I mitt hemlän, Västernorrland, har jag flera exempel på detta.
När Socialdemokraterna i Sverige försöker stoppa sjukhus från att läggas ut på entreprenad lägger Socialdemokraterna i England ut mer och mer sjukhus på entreprenad. Lär av England, får vi väl säga. Sverige har inte längre råd med regeringens dogmatism.
Men när det gäller att stimulera fler unga att fundera på alternativet att bli företagare i stället för att bli anställd är det däremot en hel del bra på gång i grundskolan, på gymnasiet och på högskolan. Det kommer att ge positiva resultat - var säker på det - i framtiden. En detalj som jag dock vill påpeka handlar om vad jag har sett på en del gymnasier, och det gäller Ung Företagsamhet. Gymnasieskolorna verkar oftast erbjuda den här verksamheten bara för de teoretiska programmen. Jag vill nog påstå att det är väl så många ungdomar i de mer praktiska och yrkesinriktade programmen som är presumtiva företagare som i de teoretiska. Här måste vi hjälpas åt att påpeka att man ska tänka om.
Kapitalförsörjningen, till sist, tas också upp i det här betänkandet. Det är en mycket viktig fråga. Tillgången på statligt såddkapital måste ökas. Det är vi i alliansen överens om. Regeringens förslag är inte tillräckliga på långt när. Allians för Sverige jobbar just nu fram förslag på riskkapitalförsörjning och en innovationspolitik som ska börja fungera efter valet 2006.
Kristdemokraternas tillskott i det här arbetet är våra förslag på riskkapitalavdrag och förslag om ett etableringskonto. Just det här etableringskontot har sedan 1965 skapat många hundra nya företag i Danmark, något för Sverige att också ta efter.
Med detta, herr talman, avslutar jag mitt inlägg, och jag är övertygad om att Sverige snart får en ny regering, Allians för Sverige, som inte bara utreder och utreder utan kommer till skott och utan dogmatiska låsningar kan skapa ett bättre land för både företagare och anställda. Det är ett land där vi återigen ska ha råd att låta kvaliteten på skola, vård och omsorg växa och bli lite bättre. Det är inte bara tomt prat, utan vi vill se till att någonting händer.