Fru talman! Nej, det är inte bevisat att mobiltele-
foner är farliga. Men vi kan inte heller hävda att de är
ofarliga. Det finns i dag forskningsresultat som ger
oss anledning att vara oroliga. Ett forskarlag från
Australien har t.ex. rapporterat om fördubblad cancer-
frekvens - hos cancerkänsliga möss visserligen. De
utsattes för radiostrålning, alltså strålning av samma
typ som från mobiltelefoner. Den undersökningen har
ju avvisats från mobilteleindustrin.
Man kan peka på annan forskning som också ty-
der på att det här finns risker. Vi vet ännu för lite, kan
vi konstatera. Vi vet inte heller hur det är med lång-
tidseffekterna av en svag radiostrålning, hur den på-
verkar hälsan.
Det handlar om mobiltelefonerna, närheten till
huvudet, till hjärnan. Förre talaren var inne på expo-
neringstiden. Forskning, undersökningar, som har
bedrivits har skett under en väldigt begränsad tid. Vi
kan dock konstatera att vi inte kan påstå att mobiltele-
fonerna ger de här effekterna, men vi kan inte heller
säga att de ofarliga.
Vi säger också att vi lever upp till och klarar
gränsvärdena. Men hur är gränsvärdena satta? Jo,
gränsvärdena är satta med utgångspunkt från den
forskning som hittills har bedrivits, en forskning som
alltså är osäker. Mer forskning krävs för att vi ska
kunna vara säkra.
Det finns flera larmrapporter om att strålning från
mobiltelefoner kan orsaka nervskador och cellföränd-
ringar. Från Folkpartiets sida anser vi att man måste
ifrågasätta de gränsvärden som nu gäller. Vi måste så
snart det går också klargöra om de behöver skärpas.
Ett gränsvärde är ju ingenting konstant. Ett gränsvär-
de måste revideras i takt med att kunskaperna ökar
och att sammanhangen förändras.
Vi vill med andra ord se en sänkning av gränsvär-
dena. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 5.