Fru talman! Trots att Barbro Feltzing missuppfat-
tade mitt inlägg i debatten så tror jag att den oro som
finns för den s.k. icke joniserande strålningen är un-
gefär samma typ av oro som finns för all typ av strål-
ning. Ofta ser eller hör man inte strålningen, men den
finns där och man tror att den kan leda till saker som
får vissa konsekvenser. Och visst - viss strålning
leder till negativa effekter för människor, t.ex. cancer.
Jag talade snarare om målandet av bilden av den
rädsla som kan finnas och som ibland är befogad i
strålningsfrågor. Jag tycker att den rädslan är ganska
lika oavsett om den gäller icke joniserande strålning
och annan strålning.
När det gäller WHO:s synpunkter kring elektro-
magnetiska fält så har vi också här i riksdagen hante-
rat de frågorna. Det gjordes långt innan jag kom in i
riksdagen; jag kom in 1998. Men visst har man appli-
cerat försiktighetsprincipen när det gäller vissa elekt-
romagnetiska fält, t.ex. från elledningar. Det är inget
nytt för riksdagen.
Mitt anförande handlade om den riskbedömning
som finns i samband med mobiltelefoner och den
tillfredsställelse som jag ändå känner med det svens-
ka systemet när det gäller uppföljningen av detta.