Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

(forts. från 12 §) Diskrimineringsfrågor och vissa frågor om jämställdhet (forts. AU6)

MARGARETA ANDERSSON (c), 2006-04-20 (riksmöte 2005/06).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2005/06:AU6 Diskrimineringsfrågor och vissa frågor om jämställdhet

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation nr 25.

I Bibeln står det: Allt vad ni vill att människorna ska göra er ska ni också göra dem. Det finns ett ordspråk hemma i Småland: Inför vår Herre är vi alla smålänningar.

Kanske det någonstans ligger en sanning att det är människor vi ska se, att vi inte ska ha så många fördomar och framför allt att vi inte ska vara så rädda. Väldigt mycket av det som blir diskriminering beror på rädsla. Det beror på att vi inte vet, och det beror på att vi inte vågar lita på andra människor. Bristen på tillit i samhället upplever jag som ett av de stora problemen som orsakar mycket av de svårigheter som människor råkar ut för.

Att bli diskriminerad, oavsett om det beror på ålder, kön, hudfärg, funktionshinder, sexuell läggning, om du är ung eller gammal, gör så fruktansvärt ont. Det gör ont för det lilla barnet som blir diskriminerat i skolan, som inte får vara med, som inte får den hjälp och det stöd barnet behöver. Det gör ont för ungdomar som inte får vara med, som inte får komma in på krogen, som inte får vara med i olika sammanhang därför att de är för unga. Men det gör också ont för den som är gammal och räknas ut bara för att man har uppnått en viss ålder.

Det är en massa sådana frågor som vi behöver diskutera, ta vara på och försöka bearbeta och bekämpa. Det här är alltså allmängiltiga frågor. Det är frågor som finns i alla samhällen. Det är frågor som vi många gånger inte heller kan lösa politiskt, men vi kan jämna vägen på många sätt med hjälp av politiska beslut. En del tidigare talare har vidrört att det handlar om etiska ställningstaganden, det vill säga ställningstaganden som vi människor gör om varandra oavsett i vilket sammanhang vi träffas.

Betänkandet rör framför allt arbetsmarknadsrelaterade frågor. Det är på det området som vi i vårt utskott arbetar mest. Därför behövs för att vi ska få en bättre fungerande arbetsmarknad en sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Som det är i dag är det många arbetsgivare som blir rädda. De vågar inte riktigt tro på att de klarar av alla lagarna. Då väljer de det enklaste. De väljer det som de känner igen. Eftersom de flesta arbetsgivare är män är det lättare för en man att få ett jobb, framför allt om det är i en högre position. Det är lättare för den som talar svenska, är vit och har ett svenskklingande namn att få ett jobb än för en person som kommer från ett utomeuropeiskt land med ett namn som vi kanske har svårt att uttala.

Arbetsgivarna är också rädda för kostnader. Det kan kosta lite mer. Man kanske måste bygga om något. Man kanske måste ha något mer för att underlätta för en funktionshindrad att ta ett jobb i företaget. Man litar inte riktigt på att samhället kommer att hjälpa till så att man inte drabbas av kostnaderna. Man vågar inte, och sedan avstår man i stället från att anställa.

I många engelsktalande länder, USA, Australien, Storbritannien och Sydafrika, finns en tydligare och mer distinkt diskrimineringslagstiftning än vår lagstiftning. Det är en antidiskrimineringslagstiftning, och den ställer tydligare krav. Det är kanske också något som vi behöver överväga i vårt samhälle. Vilka krav ska du som enskild människa kunna ställa på att få delta i samhället? Det kan gälla allt från att vara med i allmänna val, att se, höra och förstå vad politiker säger, att få förklarat om du inte talar svenska så bra eller om du har ett funktionshinder som gör att du har lite svårare att hänga med i en snabb diskussion. Det finns en massa sådana frågor som vi behöver diskutera och som vi också behöver fundera över. Hur ska lagstiftningen se ut? Det är en mänsklig rättighet att få vara helt och hållet delaktig i samhället.

Det är viktiga frågor som i stort sett bara bankas igenom i betänkandet eftersom det på det här området inte finns en proposition än. Vi kan bara hoppas att regeringen kommer att utarbeta en bra proposition - oavsett vilken regering det blir - med utgångspunkt i den utredning som nu har funnits. Fler människor ska kunna delta i samhället, i arbetslivet, på bostadsmarknaden, kunna gå ut och ha trevligt och ta sig fram på olika håll och kanter. Att vara diskriminerad är att bli kränkt i sin rätt att vara människa, precis på det sättet som jag, du eller någon annan råkar vara född. Därför är det så viktigt. Därför kräver också Centerpartiet att det ska finnas en sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Det ska vara en lagstiftning som gäller för alla och för alla områden. Det är inte bara arbetsmarknaden eller vissa utsnitt som är viktiga. Hela livet ska hänga ihop. Därför behöver vi en sådan lagstiftning.

Debatten

Hämtad sida: 35

35 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

MARGARETA ANDERSSON (c): (forts. från 12 §) Diskrimineringsfrågor och vissa frågor om jämställdhet (forts. AU6) (2006-04-20) — PRESS0