Fru talman! Det är rätt, den här debatten handlar
inte om Kina. Det har t.o.m. jag fattat. Men jag gjorde
jämförelsen med anledning av att man spänner så
mycket muskler mot Förbundsrepubliken Jugoslavien
och är så flat gentemot Kina.
Jag tror att rätt så många håller med mig om jag
säger att man inte lever upp till respekten för mänsk-
liga, politiska och demokratiska rättigheter i Kina.
Den uppfattningen har nog många. Det är skäl för att
vi ska agera för sanktioner mot Jugoslavien, men av
samma skäl ska vi bara prata och vara vänliga mot
Kina. Jag förstår om förtroendet för politiker naggas
något i kanten, baserat på ett sådant agerande.
Fru talman! I Europa är det tyvärr inte längre det
egna landets befolkning som får lov att bestämma
vilken politik den ska rösta på. Om den gör det och
det inte passar EU kommer EU med sina pekpinnar,
trots, fru talman, att det i dagens EU-regeringar fak-
tiskt finns inslag av ledamöter som inte för så många
år sedan stod och pratade om att kapitalismen skulle
försvinna med blod, svärd och eld. De är i dag väl-
komna i de fina salongerna. Det är inte andra. Det är
alltså inte landet självt som bestämmer.
Enligt många medier i dag har stödet för regimen i
Jugoslavien faktiskt stärkts efter de som jag betecknar
som misslyckade sanktionerna. Det är beklämmande
att höra den beskrivning som Bengt Silfverstrand och
Karin Wegestål ger över hur mycket människor lider.
Struntar ni totalt i detta?