Fru talman! Bengt Silfverstrand respektive Sten
Andersson har frågat mig om situationen i Förbunds-
republiken Jugoslavien. De frågar bl.a. om vilka åt-
gärder Sverige vidtar för att minska lidandet i Jugo-
slavien och om Sverige är berett att verka för att häva
EU:s sanktioner mot landet. Jag väljer här att besvara
dessa båda interpellationer samtidigt.
Belgradregimen har varit inblandad i fyra krig på
mindre än tio år, i Slovenien, Kroatien, Bosnien och
Kosovo. De tre senare präglades av brutal etnisk
rensning och folkfördrivningar. Det är ingen tillfäl-
lighet att Slobodan Milosevic och stora delar av Jugo-
slaviens ledarskikt i dag är åtalade av krigsförbrytar-
domstolen i Haag.
Den nationalistiska politiken har lett till att det i
dag finns ca 700 000 flyktingar i Serbien. De lever
under kritiska förhållanden och får mycket knapp-
händigt stöd från de jugoslaviska myndigheterna.
Jugoslavien leds i dag av en regim som inte re-
spekterar grundläggande demokratiska, politiska och
medborgerliga rättigheter. Myndigheterna slår allt
hårdare mot den interna oppositionen inom landet.
Oberoende medier beläggs med böter och utrustning
beslagtas, protesterande studenter och oppositionspo-
litiker arresteras, minoriteter trakasseras.
Sverige liksom EU kan i sin politik inte blunda för
denna komplicerade situation, ett cyniskt ledarskap
som har förverkat allt förtroende i omvärlden och en
befolkning som lider.
Sverige och EU har därför bestämt sig för att iso-
lera denna regim samtidigt som stor kraft läggs på att
hjälpa Jugoslaviens nödlidande och på att understödja
landets demokratiska krafter. Sverige medverkar i
sanktioner riktade mot Milosevics regim. Det är dels
vapenembargot beslutat av FN, dels ett oljeembargo,
visumförbud och finansiella sanktioner beslutade av
EU. Sverige anser att de sanktioner som slår direkt
mot regimen bör behållas eller skärpas medan de som
drabbar befolkningen bör hävas.
Vi har under lång tid agerat i Allmänna rådet för
att flyg- och oljeembargot ska hävas. Det var bl.a.
genom svenska ansträngningar som det tidigare gäl-
lande flygförbudet kunde hävas tillfälligt den
20 mars, samtidigt som tillämpningen av de finansi-
ella sanktioner som slår mot regimen skärptes. Det
var också genom vårt agerande som undantag mot
oljeembargot kunde beslutas i höstas i form av EU-
leveranser av eldningsolja till oppositionsstyrda
kommuner under vintern, det s.k. energi-för-
demokrati-programmet. Vi arbetar nu inom EU på
uppföljningen, och det verkar som om det delvis
kommer att baseras på svenska initiativ. Jag kan för-
säkra er att Sverige deltar i den diskussion som stän-
digt pågår inom EU om sanktionspolitiken mot Jugo-
slavien.
Utöver detta vill jag understryka det betydande
stöd som ges till de lidande i Jugoslavien samt till
landets demokratiska krafter, både från EU och direkt
från Sverige. Sveriges bilaterala humanitära stöd till
Jugoslavien exklusive Kosovo var 1999 ca 25 miljo-
ner kronor, och det ökar till mer än 40 miljoner kro-
nor i år. Detta stöd går främst till flyktingarna. Beslut
om mer stöd fattas beroende på hur situationen ut-
vecklas.
Bengt Silfverstrand frågar specifikt om vi är be-
redda att underlätta för svenska företag att medverka i
det humanitära stödet till Jugoslavien.
Svaret på den frågan är att vi givetvis är beredda
att i varje enskilt fall undersöka de bästa kanalerna
för det humanitära biståndet. Det är särskilt angeläget
att förvissa sig om att stödet verkligen går direkt till
de nödlidande och inte utgör ett stöd för regimen.
Sten Andersson säger att det är angeläget att Sve-
rige på alla områden upprättar normala förbindelser
med Jugoslavien. Bengt Silfverstrand frågar om rege-
ringen är beredd att verka för att Serbien tas upp som
medlem av Stabilitetspakten för sydöstra Europa.
Svaret på dessa frågor är ja, så fort landet lever upp
till grundläggande demokratiska och rättsliga princip-
er.