Fru talman! Jag står också bakom båda reserva-
tionerna i betänkandet, men för tids vinnande yrkar
jag enbart bifall till reservation 2.
Det här betänkandet behandlar alltså en skrivelse
från Riksdagens revisorer gällande efterkontroller av
förtidspensioner. I Sverige i dag har vi ju, som Gustaf
von Essen tidigare sade, ungefär 450 000 förtidspen-
sionärer. Det är en ofattbart stor siffra. Nästan en halv
miljon människor kan i dag inte delta i arbetslivet på
grund av sjukdom eller handikapp av något slag.
Att statsrådet Ingela Thalén tidigare i dag sade att
det förslag som regeringens utredare Gerhard Larsson
lagt fram om en ny rehabiliteringsorganisation är
pinsamt är i det sammanhanget anmärkningsvärt.
Att förhindra förtidspensioner måste enligt min
mening vara en prioriterad uppgift. När det gäller
dagens betänkande handlar det dock om efterkon-
troller av dem som redan fått förtidspension. Det
innebär att en beviljad förtidspension kan ifrågasättas
om man misstänker att någon missbrukar förmånen
och egentligen kan utföra arbete. Sådana kontroller
görs i dag, men mycket sporadiskt. Enligt Riksdagens
revisorer bör man ta fram riktlinjer för hur dessa
efterkontroller ska gå till och för hur efterkontrollerna
ska bli mer systematiska. De anser vidare att man bör
centralisera handläggningen av efterkontrollerna.
En fråga som är oklar i revisorernas förslag är vad
som händer med en person om man drar in förtids-
pensionen. Kristdemokraterna har inriktat sig på att ta
upp tre saker som behöver lösas och tydliggöras för
att ett förändrat system för efterkontroller av förtids-
pensioner ska kunna fungera väl.
För det första handlar det om att om man ökar
tempot i efterkontrollarbetet innebär det ett merarbete
för försäkringskassorna som måste uppmärksammas.
Vi menar att regeringen bör se över vilka merkostna-
der det blir och att den också måste anslå medel för
detta. Annars riskerar arbetet med efterkontroller att
ytterligare tränga undan det eftersatta rehabiliterings-
arbetet ute på försäkringskassorna.
För det andra är det otydligt vad som händer de
personer som får en indragen förtidspension, som jag
sade tidigare. Vilken ersättning blir aktuell - eller
vilken ersättningsarbetsmarknad kan erbjudas om
förtidspensionen dras in? Får man snabbt hjälp via
Arbetsförmedlingen eller hur ska det gå till?
De här frågorna behöver lösas. De som exempel-
vis kommer in och arbetar med vilande förtidspension
på ett jobb kvalificerar sig för en arbetslöshetskassa.
Så är dock inte fallet för andra, som inte har fått ett
annat arbete.
Nämnas här bör väl också det system som Social-
demokraterna ofta talar om, nämligen förlängningen
av sjuklöneperioden. Min fråga till Socialdemokra-
terna är: Kommer arbetsgivarna att bli mer benägna
att ta emot den här gruppen om förslaget med för-
längd sjuklöneperiod genomförs? Jag tror inte det.
Risken är stor att det kommer att bli mycket svårt för
alla de f.d. förtidspensionärer som vill ut i arbete eller
som kanske i framtiden kan komma ut i arbete.
Trots regeringens kampanjer för att få personer att
pröva systemet med vilande förtidspension fungerar
det inte särskilt bra. Vi har fått information från Riks-
försäkringsverket, ett uppdrag från regeringen om att
man ska gå ut och slå ett slag för vilande förtidspen-
sion. Men hur ska arbetsgivare våga ta emot dem som
tidigare har haft sjukdom, handikapp eller andra be-
svär om man tror att man riskerar att få ett stort an-
svar för sjuklöneperioden?
För det tredje är också frågan om centralisering av
efterkontrollerna viktig. Revisorerna föreslår att man
centraliserar efterkontrollerna till ett ställe. Vi tror
dock att kontroller som handlar om att samköra re-
gister och kontrollera olika uppgifter mycket väl kan
skötas centraliserat. När det däremot handlar om att
göra efterkontroller i syfte att utröna en individs ar-
betsförmåga blir det svårare. Där bör snarare kunska-
pen om den försäkrades situation och förutsättningar
för rehabilitering ges företräde. Det innebär att detta
arbete måste företas mer lokalt, där man även känner
till de lokala arbetsmarknadsförutsättningarna. I detta
delar utskottet Kristdemokraternas mening, vilket är
glädjande.
Fru talman! Utskottsmajoriteten har valt att av-
styrka revisorernas förslag. Man har insett att det är
många frågor som behöver lösas, precis som vi krist-
demokrater påpekat. Jag hoppas ändå att majoriteten
återkommer med förslag till lösningar på dessa frågor
då det i januari 2003 kommer ett nytt system i stället
för de nuvarande förtidspensionerna. Då kommer
bl.a. de personer som är under 30 år att genomgå
efterkontroll vart tredje år. Det är viktigt att man har
löst alla de frågor som jag tidigare har nämnt när man
sätter i gång systemet med aktivitetsersättning och
sjukersättning.
Avslutningsvis, fru talman, finns det flera delar i
det förslag som i dag behandlas som är viktiga. Det
viktigaste är dock att vi politiker inte bara talar om
vad vi vill utan att vi också tar fram konsekvensbe-
skrivningar. Om vi vill förbättra efterkontrollerna
måste vi ge försäkringskassorna rimliga förutsätt-
ningar att kunna genomföra detta arbete. Mycket
kvarstår också att göra när det gäller att få fram en
bra samverkan mellan försäkringskassa och arbets-
marknadsmyndighet i syfte att få ut fler med restar-
betsförmåga i arbete.