Fru talman! I detta betänkande, SfU11, behandlar
utskottet riksdagens revisorers förslag Efterkontroll
av förtidspensioner, 2001/02:RR13, jämte en motion
som har väckts med anledning av förslaget.
Revisorerna föreslår att regeringen vidtar olika åt-
gärder för att förbättra efterkontrollen av förtidspen-
sionerna. De åtgärder som revisorerna föreslår är
viktiga påpekanden och är föremål för behandling på
annat håll, exempelvis i Riksförsäkringsverket eller i
regeringsberedning. Många av sakfrågorna har före-
gåtts av utredning kring problematiken om efterkon-
troll för förtidspensioner.
Den bedömning utskottet har gjort innebär att det
för tillfället inte finns anledning att göra något särskilt
tillkännagivande med anledning av riksdagens reviso-
rers förslag eller av den motion som har inkommit
från representanter från Kristdemokraterna. Och där-
med yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag
på motionen och reservationerna.
Fru talman! Den som uppbär förtidspension är
skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till försäk-
ringskassan bl.a. om han eller hon börjar förvärvsar-
beta i större omfattning än tidigare eller om arbets-
förmågan väsentligt förbättras utan att han eller hon
börjar förvärvsarbeta i större utsträckning än tidigare.
Underlåts anmälan utan giltigt skäl får pensionen
dras in för viss tid eller tills vidare. Det känns också
angeläget att påpeka att det sedan den 1 januari 1999
gäller att försäkringskassan ansvarar för att särskilda
insatser görs för att den som får tre fjärdedels förtids-
pension eller sjukbidrag ska kunna få en anställning
motsvarande den återstående arbetsförmågan.
Det ska i första hand vara fråga om anställning på
den ordinarie arbetsmarknaden, eventuellt med hjälp
av lönebidrag. Om detta inte kan ske inom sex måna-
der ska den försäkrade kunna beredas anställning vid
Samhall AB.
Den 1 januari 2000 infördes regler om vilande
förtidspension. Reglerna syftar till att stimulera till
återgång i arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv och
innebär bl.a. följande. En försäkrad som har uppburit
förtidspension under minst ett år får behålla förtids-
pensionen under högst tre månader under en tolvmå-
nadersperiod samtidigt som han eller hon prövar att
arbeta. Riksförsäkringsverket förbereder en stor upp-
lysningskampanj om detta.
Vidare införs ett nytt sjukersättningssystem som
träder i kraft den 1 januari 2003 och som innebär att
förtidspension och sjukbidrag ersätts av aktivitetser-
sättning och sjukersättning. Denna förändring i sig
anger ett annat tänkesätt än att gå i förtida pension.
Ordet "pension" ger en viss positiv signal för dem
som gått i pension, dock icke för den som tvingas gå i
förtida pension.
Fru talman! Någon enskild faktor som kan förkla-
ra den stora ökningen av sjukfrånvaron finns inte, och
därmed finns inte heller någon enkel åtgärd för att
komma till rätta med problemet. Vad som i stället
krävs är en bred satsning på ökad hälsa i arbetslivet.
En sådan har regeringen presenterat i det s.k. elva-
punktsprogrammet.
Programmet innefattar bl.a. åtgärder för att för-
bättra arbetsmiljön och för att tydliggöra arbetsgivar-
nas ansvar, en förnyelse av rehabilitering och en
översyn av sjukskrivningsprocessen. I denna översyn
bör enligt utskottets mening även läkarnas roll klar-
göras. Med tanke på tidigare debatt om regeringens
elvapunktsprogram hade jag hoppats och väntat mig
att de borgerliga företrädarna hade ett mer positivt
anslag i stället för att i många hänseenden bara rå-
skälla.
Vidare krävs att den arbetslivsinriktade rehabilite-
ringen är både individanpassad, kan sättas in tidigt
och kommer igång tidigare och bättre samt att inrikt-
ningen blir att man antingen får återkomma till sitt
jobb, får utbildning eller får möjlighet att starta om på
annat arbete. Det får inte vara så att man bara blir
sjukskriven och att inget annat händer.
Enligt utskottet är det viktigt att också personer
med en relativt ringa restarbetsförmåga får möjlighet
att utnyttja denna för förvärvsarbete. Det är viktigt att
fastslå att frågan om människors hälsa i arbetslivet är
naturligt en fråga för arbetsmarknadens parter och för
den enskilde arbetsgivaren, på den stora arbetsplatsen
likväl som på den mindre. Det ska inte gå att skicka
sjukskrivningsnotan vidare till någon annan eller till
något annat system och mena att det ska lösas av
andra. Särskilt ska det påpekas att det förebyggandet
arbetet är av mycket stor och viktig betydelse.
Likadant är det enskilda arbetsstället av stor bety-
delse för att lyckas med rehabiliteringen och det före-
byggande arbetet för en bättre arbetsmiljö. Där finns
problemen, och där finns lösningarna. Det handlar
mycket om att många fler måste inse detta samband.
Arbetet ska anpassas till människors fysiska och
psykiska förutsättningar enligt arbetsmiljölagen.
Utskottet noterar att Utredningen om en hand-
lingsplan för ökad hälsa i arbetslivet, HpH-
utredningen, i sitt slutbetänkande SOU 2002:5 har
föreslagit bl.a. att arbetsmarknadspolitikens ansvar-
sområde vidgas i syfte att skapa en kompletterande
arbetsmarknad för människor med begränsad arbets-
förmåga på grund av sjukdom.
Fru talman! Systemet med efterkontroll är viktigt
också för att förhindra eventuellt fusk. Utskottet vill
dock med skärpa framhålla att det inte finns något
som tyder på att förtidspensionärer som grupp skulle
vara mer fuskbenägna än andra grupper. Detta påpe-
kar både Riksförsäkringsverket, Försäkringskasseför-
bundet och handikappgruppernas organisationer i sina
remissvar. Vissa riktlinjer för efterkontroll återfinns i
RFV:s allmänna råd 1998:16 om förtidspension.
När det gäller revisorernas förslag om åtgärder
mot fusk konstaterar utskottet att riksdagen under
hösten 2001 beslutat om vissa ändringar i syfte att
möjliggöra ett ökat informationsutbyte mellan de
allmänna försäkringskassorna, RFV, CSN, länsar-
betsnämnderna och arbetslöshetskassorna.
Avslutningsvis påtalar revisorerna att nuvarande
regel i AFL om att en person med hel förtidspension
får arbeta högst en åttondel av normal heltid är svår-
bedömd och ibland kan leda till uppenbart missbruk.
Flera försäkringskassor uppger också att det i princip
är omöjligt att fastställa om förtidspensionären arbe-
tar mer än den tillåtna åttondelen av normal heltid.
Revisorerna har övervägt olika lösningar för att
komma till rätta med detta problem.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer ut-
vecklingen i syfte att klargöra om det behövs någon
ändring antingen med sådan inriktning som revisorer-
na har föreslagit eller av annat slag. Utskottet förut-
sätter emellertid att detta kan ske utan något särskilt
tillkännagivande från riksdagens sida och avstyrker
därmed revisorernas förslag i denna del. Till sist vill
jag notera att jag i mitt inlägg också indirekt har
kommenterat motionen av Désirée Pethrus Engström
m.fl.
Fru talman! Jag skulle också vilja kommentera det
resonemang som förs av både Gustaf von Essen och
Désirée Pethrus Engström. Gustaf von Essen för ett
resonemang om någon typ av hobbyverksamhet, och
det utgår jag från att även förtidspensionärer får lova
att syssla med. Han talar underförstått om att arbeta
på annat sätt. Han kanske har möjlighet att utveckla
sitt resonemang.
Det är viktigt att försäkringskassorna prioriterar
efterkontrollen, och det bör också ligga i ett normalt
arbete att man gör sådana kontroller. De görs också i
försäkringskassorna ute i landet. Men idén om över-
gripande kontroller av alla 450 00 förtidspensionärer
- att man t.ex. vid Riksskatteverket skulle ha möjlig-
het att bara trycka på en knapp så att alla uppgifter
om de 450 000 skulle fara in i andra myndigheters
datasystem - har utskottet avstått från att ställa sig
bakom.
Om enskilda försäkringskassor vill göra denna typ
av kontroller av enskilda medborgare så är det helt
okej.
Det som Désirée Pethrus Engström tar upp om ar-
betsgivarperioden och en 60 dagars förlängd sjuklö-
neperiod är inget förslag såtillvida. Men det återfinns
som ett ekonomiskt incitament som man kan diskute-
ra.
Jag hade förmånen att sitta med i Jan Rydhs ut-
redning, och jag med min fackliga bakgrund var oer-
hört restriktiv i fråga om en sjuklöneperiod på 60
dagar. Men jag måste också säga att ju längre man
tränger in i detta ser man att det också finns fördelar.
Men det finns en problematik kring dem som är t.ex.
kroniskt sjuka. Det finns redan arbetsmarknadspoli-
tiska åtgärder för att kunna hantera den typen av
frågor. Och det är viktigt att man är observant om
man ska föra en sådan diskussion. Men den utred-
ningen är ju som sagt ute på remiss, och det finns
anledning att återkomma till detta förslag och andra
frågor som tas upp i Jan Rydhs utredning.