Herr talman! Det är en viktig synpunkt som du tar upp när det gäller omorganisationer. Jag har alltid haft uppfattningen att man ska göra omorganisationer med varsamhet och när de behövs eftersom de tar mycket kraft och mycket energi och riskerar att försämra verksamheten. Men ibland måste man göra dessa omorganisationer för att komma över de barriärer och de gränser som finns för att jobba bättre tillsammans. Här har man gjort en avvägning, och vi har kommit överens om att det här innebär en förbättring.
När det gäller det arbete som ska utföras kan man alltid vara självkritisk och konstatera att det hade varit önskvärt om mer av de kunskaper som kommer fram från Folkhälsoinstitutet och de olika myndigheterna hade tagits till vara i arbetet. Men det största arbetet ligger faktiskt på kommuner och landsting som har en central roll när det gäller folkhälsoarbetet. Vi vet också att det görs mycket där, även om det varierar mycket runt om i landet.
Jag ser därför inte på något sätt detta som en försämring av folkhälsoarbetet utan som ett mer effektivt sätt att arbeta. Sedan handlar det om att alla politiker är lyhörda för den forskning och de resultat som vi får från Folkhälsoinstitutet.