Fru talman! Detta är ett ärende med rötter decen-
niner tillbaka i tiden. Det är en diskussion som har
pågått sedan 70-talet. Den första ordentliga konkreti-
seringen i ärendet kom under den borgerliga rege-
ringsperioden i en proposition från 1993 om riktlinjer
för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, den
s.k. kretsloppspropositionen.
I kretsloppspropositionen slogs det fast bl.a. att
deponering av avfall och material som kan nyttiggö-
ras är ett slöseri med naturresurser som i längden inte
är hållbart och acceptabelt.
Avfall och material skall så långt möjligt behand-
las med hänsyn till sina egenskaper och på ett sätt
som inte stör eller skadar miljön. Avfall till förbrän-
ning och deponering skall i huvudsak vara sorterat.
Den här övergången till förnybara resurser, ener-
gisnåla processer och återvinning skall bl.a. göras
genom att ekonomiska styrmedel utvecklas. Och det
är ju det vi håller på med nu.
Så långt huvudinriktningen av kretsloppsproposi-
tionen som Centerpartiet hade huvudansvaret för
under borgerliga regeringsperioden. Efter regerings-
skiftet gick, som bekant, miljöarbetet inom den nya
regeringen ned på lågvarv. Genom vårt samarbete
med regeringen på det ekonomiska området under
den förra mandatperioden fick vi tillfälle att aktuali-
sera frågorna om ekonomiska styrmedel i miljöpoliti-
ken. Resultatet blev så småningom en samsyn om att
bl.a. införa en skatt på avfall som ett led i en skatte-
växling med sänkta arbetsgivaravgifter i den andra
vågskålen.
Jag tycker att det är bra att vi nu kan besluta om
ett preciserat förslag till lag om avfallsskatt. Det har
tagit tid att få fram det preciserade förslaget till lagen.
Det kunde kanske ha gått snabbare, men jag har re-
spekt för att det har tagit tid. Det är - och det har ju
framgått av den här debatten - en ganska komplicerad
materia med en rad ganska besvärliga avgränsnings-
problem.
Jag är glad att principerna vunnit en bred uppslut-
ning här i kammaren. Det är ju, som tidigare har
sagts, bara Moderaterna som mäler sig ur denna sam-
stämmighet kring de grundläggande principerna. De
olika uppfattningar som, bortsett från Moderaternas
avståndstagande, kommer till uttryck i betänkandet
rör ju just avgränsningsproblemen.
Det är naturligt att det förs en diskussion om var
avgränsningen skall göras, men att den ligger någor-
lunda rätt verifieras ju av att de delade meningarna i
detta betänkande rör en mycket begränsade del av
avgränsningsproblemet. Det antyder att avgränsning-
en ligger någorlunda rätt, men det innebär naturligtvis
ingen garanti för att så är fallet. Det här kräver, och
det sägs också i betänkandet, kontinuerlig uppföljning
och eventuella justeringar mot bakgrund av vunna
erfarenheter. Så föreslås också på en rad punkter i
betänkandet.
Flera talare har tidigare i debatten sagt sig vara
förvånande över att vi i Centerpartiet inte har ställt
oss bakom reservation 4 som kräver avfallsskatt även
vid förbränning och efterhört varför. Svaret är enkelt.
Vi anser att energiutvinning är bättre än deponi. Jag
är snarast förvånad över att reservanterna inte vill ta
till vara det energiinnehåll som blir tillgängligt vid en
ansvarsfull och miljöanpassad förbränning.
Den här förbränningen sker ju i dag i stora mo-
derna anläggningar med mycket hög reningsgrad. Om
detta förhållande rubbas genom den nya avfallsskat-
ten får naturligtvis frågan omprövas, och det sägs
också i betänkandet. Men låt oss då återkomma till
detta.
Fru talman! Jag ber avslutningsvis att få yrka bi-
fall till hemställan i betänkandet inklusive det tillkän-
nagivande om stimulans till användning av deponigas
för energiutvinning som där återfinns.