Fru talman! Vi riksdagsledamöter brukar få många
olika tidningar och tidskrifter till våra postfack.
Många lobbyorganisationer och föreningar vill att vi
skall läsa deras tidningar. Tyvärr har vi alldeles för
litet tid att läsa alla dessa. Men häromdagen fick jag
en tidskrift som jag med behållning brukar läsa, näm-
ligen Vår Fågelvärld, som utges av Sveriges Ornito-
logiska Förening. Veckans nummer gladde mig allde-
les särskilt. I en stor artikel beskrevs en resa som ett
femtiotal svenska ornitologer gjort till en nationalpark
i Lettland. Uppgiften de hade var att hjälpa till att
göra en inventering av alla de fågelarter som fanns i
nationalparken. De svenska ornitologerna spenderade
flera dagar där och gick igenom ett stort område för
att kunna få en bra bild över hur fågelbeståndet såg ut.
Arbetet skall nu ligga till grund för ett fågel-
skyddsarbete, och det kan ge värdefull information
om hur nationalparken skall bevaras på ett bra sätt.
Detta var naturligtvis till stor nytta för de lettiska
kollegerna, som utan denna svenska hjälp knappast
hade klarat att genomföra denna inventering.
Vårt samarbete med Öst- och Centraleuropa spän-
ner över många olika områden. Men gav detta arbete
något för de svenska ornitologerna? Jo, de fick se
rariteter som vitryggig hackspett, svart och vit stork
samt blåkråka - som jag själv gärna skulle ha velat se.
Det är precis så ett samarbete skall fungera. Båda
parter skall få ut något av ett fruktbart samarbete. Det
är svårt att tänka sig ett samarbete som ger alla in-
blandade så mycket gott som just vårt samarbete med
Öst- och Centraleuropa.
För endast tio år sedan var Östersjön en vallgrav i
det kalla krigets onaturliga uppdelning av Europa i öst
och väst. Sedan dess har mycket hänt. Steg för steg
har hinder och barriärer brutits, och vi har nu möjlig-
heten att förverkliga en vision om ett enat Europa,
präglat av integration, samarbete och gemensam sä-
kerhet. Utvidgningen av EU är motorn i detta skapan-
de av ett Europa med en verklig säkerhet. Det är en-
dast gemensamt och utifrån ett helhetsperspektiv som
vi kan nå denna kraftsamling.
Sveriges samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa har pågått sedan 1980-talet och omfattar i
dag så gott som alla samhällsområden. För Sveriges
samarbete med länderna har det anslagits drygt 4
miljarder kronor för perioden juli 1995 till den 31
december 1998, dvs. drygt 1 miljard om året. Av
dessa medel kanaliseras drygt 40 % via SIDA, knappt
30 % via EU:s båda program - PHARE och TACIS -
och 4 % via Svenska institutet. Resterande medel
hanteras av UD för olika insatser.
Fyra mål har ställts upp för detta samarbete: att
främja en säkerhetsgemenskap, att fördjupa demokra-
tins kultur, att stödja en socialt hållbar ekonomisk
omvandling och att stödja en miljömässigt hållbar
utveckling.
Vi gläder oss särskilt åt att det samarbete och den
kunskapsöverföring som nu finns generellt inriktas på
att stödja det anpassningsarbete som krävs med hän-
syn till ett framtida medlemskap i EU för de olika
ansökarländerna. Sverige verkar dessutom aktivt för
att utöka de särskilda utbildningsinsatser som erbjuds
ansökarländerna när det gäller lagharmonisering. Vi
kan t.ex. dela med oss av våra egna erfarenheter av
vårt anpassningsarbete.
I budgetpropositionen fastslår regeringen att integ-
rationen av länderna i Central- och Östeuropa med
europeiska strukturer är ett övergripande mål för det
svenska samarbetet. Sverige stöder aktivt EU:s ut-
vidgning och vill genom samarbete underlätta för ett
framtida medlemskap. Sverige verkar särskilt för
Estlands, Lettlands och Litauens fulla Europaintegra-
tion och medlemskap i EU. Även Polens medlemskap
i EU är en svensk angelägenhet, inte minst ur ett Ös-
tersjöperspektiv. Sverige stöder också EU:s strävan
att knyta Ryssland och andra östeuropeiska länder allt
närmare det europeiska samarbetet.
Allteftersom EU:s strategi har antagit fastare for-
mer och flertalet länder i Central- och Östeuropa i allt
större utsträckning inriktar sina politiska och ekono-
miska ansträngningar på ett framtida EU-medlemskap
har också svenska stödinsatser fått en tydligare integ-
rationsprofil. Exempel på detta är de landstrategier
som har utarbetats för det svenska samarbetet med
Lettland och Litauen. Där slås det fast att det fortsatta
bilaterala samarbetet med dessa länder bör inriktas på
en konsolidering och en fördjupning av reformproces-
sen för att man på så sätt skall kunna hjälpa länderna
att förbereda sig för medlemskapsförhandlingarna och
stödja deras anpassningsarbete.
Detta leder naturligtvis automatiskt till att det
samarbete som vi har haft kommer att förändra karak-
tär. De central- och östeuropeiska parterna blir alltme-
ra likvärdiga oss själva. Stödåtgärderna ersätts av
reguljärt samarbete. Tendensen till detta är tydlig då
det gäller Polen och Estland, vars andelar av öst-
samarbetet nu minskar.
Fru talman! I stället kommer andra länder in i
samarbetet. Samarbetet med Ukraina bör äga prioritet,
mot bakgrund av att landets storlek, geopolitiska läge
och pågående reformprocess samt utvecklingen i
landet är av oerhört stort säkerhetspolitiskt intresse
för Sverige. Vi måste också utveckla samarbetet med
Vitryssland så snart den inhemska reformprocessen
öppnar möjligheter för effektiva svenska insatser och
ett svensk-vitryskt samarbete. Vi i utskottet anser att
dessa insatser bör fokuseras på att man skall främja
respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska
fri- och rättigheter.
När det gäller Ryssland framhåller regeringen att
den högre prioritet som Ryssland har givits under
senare år även bör gälla i framtiden, förutsatt att re-
formprocessen medger fortsatt effektiva insatser.
Utskottet ställer sig bakom detta.
De säkerhetsfrämjande insatserna utgörs också av
kunskapsöverföring och materialförsörjning inom
gränsbevakning, tull, räddningstjänst, polis och för-
svarsmakt. Stödet till Baltbat - den gemensamma
baltiska fredsbevarande bataljonen - och minröj-
ningsverksamheten i estniska farvatten har varit sär-
skilt uppmärksammade projekt.
På demokratiområdet ges stöd till rättsstatens
centrala funktioner, t.ex. åklagarväsende och domsto-
lar, till utveckling av lokal demokrati och förvaltning
och till insatser för att stödja fria och oberoende
massmedier. Samarbete mellan enskilda organisatio-
ner är också viktiga delar i detta demokratifrämjande
arbete. Det totala demokratirelaterade stödet i samar-
betet med Central- och Östeuropa uppgick till 130
miljoner förra året. Det samlade demokratistödet
kommer under innevarande år att uppgå till ungefär
samma belopp.
Utskottet ser positivt på den här utvecklingen och
utformningen av vårt demokratistöd. Ett demokratiskt
samhälle är inte bara ett samhälle som har fungerande
demokratiska institutioner utan ett samhälle där de-
mokratin även byggs upp underifrån genom folkligt
deltagande och skapande av organisationer som kan
artikulera den folkliga viljan och tillvarata olika in-
tressen i samhällsbygget och i samhällsdebatten. Där
har alla våra enskilda organisationer, kommuner och
politiska partier ett oerhört stort ansvar. Det tar man
också i det stora samarbete som sker med de här län-
derna.
Miljösamarbetet består till största delen av sats-
ningar inom ramen för åtgärdsprogrammet för Öster-
sjön. Det gäller främst vatten- och avloppsrening.
Insatser för energieffektiviseringar och besparingar är
andra viktiga områden. Ett stort samarbete bedrivs
också inom områdena kärnsäkerhet och strålskydd.
Den av statsministern sammankallade regerings-
konferensen om Östersjösamarbetet som ägde rum i
Visby i maj 1996 beslutade om en vidgad samverkan
bl.a. för förbättring av miljön. Vid utrikesministrarnas
möte samma år inom ramen för Östersjörådet antogs
ett omfattande handlingsprogram för Östersjöregio-
nen. Detta framförhandlades under det svenska ord-
förandeskapet i rådet 1995/96.
Det samarbete på miljöområdet som påbörjades
genom Ronnebytoppmötet 1990 skall ytterligare för-
djupas och breddas. Bl.a. eftersträvas en regional
Agenda 21. En uppdatering av det gemensamma åt-
gärdsprogrammet för Östersjön har redan påbörjats,
och den kommer att följas upp av miljöministermötet
1998.
Fru talman! Mycket har gjorts. Mycket återstår att
göra. Men vi kan känna både glädje och stolthet över
det allomfattande samarbete som Sverige har med de
central- och östeuropeiska länderna. Med detta vill
jag yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på
alla reservationer. Tack för ordet!