Fru talman! Samarbetet med Öst- och Centraleu-
ropa sker på många olika nivåer. På det europeiska
planet är det EU:s östutvidgning som enligt Center-
partiet är det viktigaste för att genom ekonomiskt och
politiskt samarbete integrera länderna i Öst- och Cent-
raleuropa med det Europa de en gång tillhört.
Efter avslutningen av EU:s pågående regerings-
konferens är det därför angeläget att alla ansökande
länder får gemensam förhandlingsstart. Sverige, och
för den skull också Finland, har en betydelsefull roll
att bistå ansökarländerna med erfarenheterna från våra
medlemskapsförhandlingar, som inte ligger så långt
tillbaka i tiden. Något gemensamt nordiskt initiativ
finns inte på det här området, men i utrikesdebatten
sade utrikesministern att detta viktiga samarbete med
ansökarländerna pågår från svensk sida. Det är bra.
Detta är en viktig del i samarbetet på nationell ni-
vå. En annan är det vi benämner bistånd. Detta ges
inte minst på miljöområdet men också för demokrati-
utveckling. När det gäller detta område har det tidiga-
re i dag vittnats från talarstolen om att det pågår ett
intressant och spännande samarbete mellan de svens-
ka partierna och partianknutna organisationer å ena
sidan och partier i Öst- och Centraleuropa å den and-
ra, med det särskilda demokratistöd som finns för
1996 och 1997. Det känns naturligtvis angeläget att
man gör en utvärdering av det här särskilda biståndet
för att se om det kan fortsätta och eventuellt utveck-
las.
Mellan kommuner och mellan många organisatio-
ner byggs det också upp vad vi litet övergripande
kallar för vänortssamarbete - kanske framför allt
mellan länderna kring Östersjön. Men det är ett sam-
arbete som har många dimensioner. Inte minst sker
det på kultur- och folkbildningsområdet. Det bidrar
förhoppningsvis till att utveckla ett mycket starkt
mellanfolkligt samarbete och till att förståelse byggs
upp mellan människor, något som kan vara lika vik-
tigt som politiskt och ekonomiskt samarbete i ett
större sammanhang.
Centerpartiet hade gärna sett att mer av det s.k.
Östersjöanslaget, som riksdagen beslutade om som-
maren 1996, hade gått just till studieförbunden och
folkrörelsernas kontaktskapande verksamhet som ett
sätt att främja demokratiutvecklingen.
För att bygga upp en demokratisk samhällsut-
veckling behövs också bl.a. stöd till de rättsliga insti-
tutionerna. SIDA har också i sin strategi för detta
bistånd bl.a. påbörjat ett mycket viktigt arbete på det
här området.
Samarbetet kring Östersjön har under många år
också inriktats på att förbättra miljön på olika områ-
den. Miljöproblemen är gränsöverskridande, och det
kanske blev mest påtagligt för många av oss här i
Sverige när det radioaktiva nedfallet från Tjernobyl
kom över oss 1986. Därför känns det angeläget att,
såsom också beskrivs i betänkandet, fortsätta samar-
betet för att på olika sätt förbättra miljön. Som exem-
pel nämns att förbättra vattenmiljön i Östersjön och
säkerheten i kärnkraftverken.
Där vill jag erinra om vad utrikesutskottet sade re-
dan 1994/95 - det är lika angeläget i dag: Parallellt
med säkerhetssatsningar i kärnkraftverk är det ange-
läget att hjälpa staterna i Central- och Östeuropa att
planera för och utveckla alternativ, säker och miljö-
anpassad energiproduktion och framför allt att åstad-
komma en effektivare och resurssnålare energian-
vändning. Det här är som sagt lika angeläget i dag,
och trovärdigheten från svensk sida i ett sådant sam-
arbete har ju ökat genom den energiöverenskommelse
som nyligen har träffats och där vi kan peka på att vi
kommer att avveckla vår egen kärnkraft.
Sverige är ordförande i Barentsrådet. I utrikesdek-
larationen, som regeringen presenterade för några
veckor sedan, står tydligt vad Sverige som ordförande
kommer att prioritera i detta samarbete. Jag tycker att
det är bra prioriteringar. Det är bra att de har kommit.
Vi har efterlyst dem i flera debatter tidigare.
Enligt Centerpartiet hade det varit önskvärt att få
en genomlysning av hur miljösituationen ser ut i Ba-
rentsområdet. Det är ett av de mest förorenade områ-
dena i Europa. En sådan inventering hade kunnat
ligga till grund för ett åtgärdsprogram. Enligt vår
uppfattning hade det också känts angeläget att Sveri-
ges ekonomiska insats hade ökat. Både Norge och
Finland ger större belopp till det här samarbetet än
vad Sverige gör. Vi tyckte att vi hade kunnat ta av det
samarbetsanslag som finns för Öst- och Centraleuropa
och lägga på Barentsområdet. Det har jag också på-
pekat i ett särskilt yttrande.
Med detta, fru ordförande, vill jag yrka bifall till
utskottets hemställan.