Herr talman! Det var bra att Göran Lennmarker
betonade att det här ärendet gäller samarbete med
Central- och Östeuropa. Det gäller inte regelrätt bi-
stånd på det sätt som vi bedriver i länder i exempelvis
Afrika, även om också där inslaget av samarbete har
ökat och måste öka ännu mer. Nej, det gäller ett sam-
arbete där Sverige som nation men också genom EU,
FN och andra internationella organisationer kan delta
i uppbyggnaden av länderna i fråga.
Det som vi framför allt har inriktat oss på i detta
samarbete är stöd till demokratin men också en omfat-
tande verksamhet inom miljöområdet. Båda kompo-
nenterna är lika väsentliga.
Det finns också ett starkt inslag, och det borde
finnas ännu mer, av sociala insatser. Vi vet alla hur
den snabba förändringen och den av Göran Lennmar-
ker så önskade chockterapin har lett till stor fattigdom
i många av dessa länder. Vi vet hur det ser ut i Ryss-
land, med tiggare på Moskvas gator, och känner till
de problem som finns i vissa baltiska länder. Därför
är det väldigt väsentligt att insatserna också går till
det sociala området.
Jag vill särskilt poängtera det arbete som Rädda
Barnen och andra organisationer bedriver för att söka
upp och rehabilitera barn som i dag tigger eller ägnar
sig åt att stjäla på gatorna och att försöka få ett bra liv
för dessa barn. Det är väl så viktigt som att bygga upp
ett tekniskt samarbete, insatser vad gäller avfallssys-
tem etc.
I betänkandet understryks också att jämställdheten
är väsentlig. Jag är dock litet missnöjd med det sätt
som jämställdheten lyfts fram på i samarbetet med
Central- och Östeuropa. Jämställdheten finns ju där
inte med på samma sätt som inom biståndet, som ett
övergripande mål för all verksamhet, även om jäm-
ställdheten skall komma komma till uttryck. Jag tyck-
er att regeringen i detta avseende borde likställa verk-
samheterna.
I miljöarbetet vill jag särskilt framhålla behoven
av insatser i Ryssland och Vitryssland, vad gäller
Ryssland särskilt i S:t Petersburgs-området. Där bör
de svenska insatserna öka betydligt.
Jag vill också peka på Barentssamarbetet. Vi har
från de nordiska länderna ett väldigt bra samarbete
kring Barents hav, men många som är engagerade i
det anser inte att den svenska andelen har varit till-
räckligt stor och tydlig. Vänsterpartiet har förutom de
pengar som går till Öst- och Centraleuropa i övrigt
föreslagit en fond om 100 miljoner för stärkande av
samarbetet i Barentsregionen. Detta är av stor bety-
delse.
På miljöområdet är kärnsäkerheten i energisyste-
men av särskild betydelse. Vi vet hur mycket svenska
pengar som har gått till att förbättra säkerheten i det
litauiska kärnkraftverket Ignalina, och man är i Litau-
en oerhört beroende av Ignalina. Men i stället för att
bygga upp säkerheten kring kärnkraftverk borde man
kanske ägna sig åt att bygga upp alternativa system.
Även om man är oerhört beroende av Ignalina i dag,
tror jag inte att den nuvarande utvecklingen är önsk-
värd.
Jag vill också understryka den folkliga förankring-
en. Vi har ett samarbete mellan Sverige som stat och
övriga stater, men Sverige bedriver också ett enormt
direkt samarbete genom organisationer och inom
ramen för vänortssystemet. Detta är väldigt väsentligt
och går inte att byta ut mot ett statligt stöd. Men jag
tror också att de insatser som sker ibland är vildvuxna
och att det skulle behövas mer av kartläggning och
samordning.
Göran Lennmarker tyckte att chockterapin har
varit fruktbar i Central- och Östeuropa. Detta stämmer
inte riktigt med den bild som jag själv har. Vi är från
samtliga partier mycket kritiska mot det system som
rådde under kommunismen, men samtidigt vet vi att
den fattigdom som i dag finns i Ryssland och i flera
andra länder inte hade samma utbredning tidigare. Jag
pekade förut på tiggarna i Moskva. Jag vill fråga
Göran Lennmarker om han verkligen menar vad han
säger. Är de metoder som man i vissa fall har använt
särskilt gångbara?
Demokratistödet är av stor betydelse, och att byg-
ga upp en fungerande rättsstat, som Göran Lennmar-
ker var inne på, är naturligtvis en huvuduppgift. Sve-
rige har bl.a. genom partibiståndet kunnat etablera en
hel del fruktbara kontakter på det området. Detta har
skett från flera partier, och det är av stor betydelse.
När det gäller EU-utvidgningen - tio eller even-
tuellt elva stater är på väg att ansöka om medlemskap
i Europeiska unionen - är det viktigt att se till att det
blir fråga om fungerande demokratier. Man får från
EU:s sida inte underlåta att tillräckligt väl granska
dessa länders förhållanden. Vi kan inte se mellan
fingrarna med länder som har dödsstraff, med länder
där man sätter sig över mänskliga fri- och rättigheter,
som t.ex. yttrandefriheten. EU:s krav måste vara väl-
digt tydliga vid den granskningen.
Jag vill understryka, herr talman, att de samarbets-
insatser som Sverige gör samtidigt i högsta grad gyn-
nar oss själva. Detta samarbete ger nämligen ökad
säkerhet i regionen och leder till en bättre miljö för
oss själva. Det finns alltså all anledning att göra dessa
insatser även av egoistiska skäl.
Jag står bakom samtliga reservationer som Väns-
terpartiet finns med på, men jag vill särskilt yrka
bifall till de krav på svenska företag som framförs i
reservation 4. Jag vill understryka betydelsen av ökat
samarbete och ökad handel med Öst- och Centraleu-
ropa och att svenska företag gör större investeringar
där. Det måste dock ske med upprätthållande av
samma krav som vi här ställer på att produkter skall
vara miljöriktiga, att produktionsmetoder stämmer
överens med svensk lagstiftning etc.
Jag vill bara peka på ett exempel på att inte all
utvidgning av handelskontakter är av godo. Jag var
nyligen i Vilnius i Litauen och fick där bl.a. höra att
det amerikanska företag som ökar mest i omfattning i
Litauen är Marlboro. Man kan undra om det är rätt
inriktning. Jag vill definitivt hävda att det är andra
företag och typer av investeringar som behövs i Li-
tauen.
Nu tror jag inte att Sverige gör motsvarande sats-
ningar, men exemplet visar ändå på betydelsen av att
samarbetet inrymmer ekologiskt hållbara lösningar.
Det är företag som uppfyller hårda krav på miljöin-
vesteringar och produktion som kan ge utveckling åt
länderna i fråga.