Fru talman! Jag ber att få tacka frågeställarna för
de synpunkter och frågor som har kommit, och ska
börja med att säga att vi har en gemensam uppfatt-
ning i att det är viktigt med en god bostad. Det är
också viktigt att främst familjer med barn kan efter-
fråga en bra bostad, och jag delar uppfattningen att vi
ska ha kvar och slå vakt om en generös bostadsyta för
barnen. Jag menar att det nuvarande bostadsbidraget
är en bra grund; vi har en god bostadsyta för barnfa-
miljer i det bostadsbidragssystem vi har i dag.
På frågan om det finns någon avsikt att ta bort bo-
stadsbidraget som selektivt stöd kan jag svara att det
inte finns någon sådan avsikt. Däremot är det riktigt,
vilket Fattigdomsfällan beskriver, att det finns ett
bekymmer i det här selektiva stödsystemet liksom i
en del andra direktstöd som bygger på den inkomst
man har, och det är att det finns tröskeleffekter, fram-
för allt när det gäller kvinnors löner, som innebär att
man fastnar i en fälla. Därför måste man hela tiden
följa upp och se på vilket sätt man kan underlätta för
både ensamhushåll och för tvåförsörjarhushåll att öka
arbetstiden eller gå från studerandetid till förvärvsar-
bete utan att man för den skull sammantaget får
mindre inkomster i hushållet än vad man hade innan.
Det här är ett viktigt uppdrag. Det betyder att man
hela tiden måste anpassa de här situationerna efter
varandra.
Alla tre talarna har frågat om utredningen om fat-
tigdomsfällan. Som jag sade i mitt första svar bereds
den utredningen nu, och det är möjligt att resultatet av
den beredningen blir att vi bryter ut en del frågor och
gör en särskild analys av dem. Till den problematiken
hör bl.a. frågorna om underhållsstödet och om bo-
stadsbidragets funktionssätt. Jag har ännu inte tagit
ställning till det, eftersom det vore bra om man också
kunde se helheten i förslagen från utredningen om
fattigdomsfällan.
Jag delar inte Ulla-Britt Hagströms beskrivning
att den andel som fått minskat bostadsbidrag beror på
regeländringarna. Som jag sade i mitt svar är det så
när det gäller de förändringar som gjordes mellan
1996 och 1997. Däremot är det inget tvivel om att
minskningen av bostadsbidragsutbetalningarna häng-
er samman med ökade förvärvsinkomster och den
standardförbättring som man får när fler är i arbete.
Jag tror inte att någon av er kan ifrågasätta den ut-
vecklingen.
Rigmor Stenmark tog upp frågan om träffsäker-
heten. Jag delar uppfattningen att det är ett bekymmer
att träffsäkerheten är dålig, men jag vidhåller nog
ändå att det bästa sättet att åstadkomma en betydligt
bättre situation är att arbeta med kunskaper och in-
formation. Vi ska kanske förbättra informationen med
direktblanketter på ett helt annat sätt än vad vi gör i
dag. Jag tycker nog att våra handläggare är väl infor-
merade, men det är av andra skäl svårt att få till stånd
en kontinuitet i hanteringen. Jag menar att vi i det
förslag som har lagts fram i propositionen om vissa
socialförsäkringsfrågor kommer åt en del av de be-
kymmer som vi har kring ett antal grupper som kan-
ske inte riktigt har tagit till sig att de behöver anmäla
den ändring just de fått och som därför drabbas nega-
tivt när man gör den slutliga avstämningen.
Det är möjligt att vi kan göra mycket mer för att
öka kunskapen för att öka träffsäkerheten, och jag är
beredd att diskutera sådana frågor.
Slutligen var Owe Hellberg inne på frågan om när
ett förslag kommer att föreligga. Jag är inte ännu
beredd att svara på det. Jag hänvisar till det som jag
tidigare sade om att beredningen pågår och att det
därunder kan bli så att vi bryter ut ett antal frågor ur
den stora utredningen.