Fru talman! Jag vågar säga att alla partiföreträdare
i bostadsutskottet är för bostadsbidragen som en del i
ett bostadspolitiskt mål. Frågan är om det uppfylls i
dag.
Regelsystemet från 1997 har ju halverat antalet
bidragshushåll och kostnaderna för staten. Utskottet
har i flera omgångar diskuterat det här regelverket,
hur det fungerar och utfallet av det och har fört fram
det i olika betänkanden, och jag tycker inte att vi i
bostadsutskottet har fått några bra svar på våra frågor.
De svar vi har fått är en hänvisning till den famil-
jepolitiska utredningen. Tyvärr måste jag nog säga att
den familjepolitiska utredningen inte ägnade sig sär-
skilt mycket åt bostadsbidragsreglerna, hur de funge-
rar och hur de har fallit ut. Och mycket riktigt: Det
vaga intresset för detta innebär också att man helt
enkelt föreslår att bostadsbidraget ska avvecklas. Som
vänsterpartist kan jag deklarera i dag i en liten pass-
ning till regeringen att det kommer vi inte att accepte-
ra.
Bostadsutskottet hade också en hearing om bo-
stadsbidragen, för att vi tycker att det i dag är vi som
bevakar de här frågorna betydligt bättre än regering-
en. Där slog man fast att stödet till barnfamiljerna går
främst till boende i hyresrätt och ensamstående med
barn, och man kan säga att det är ett kategoristöd i
dag, inte ett bostadsstöd i allmän mening.
När det gäller ungdomsbostadsbidraget så går det
enbart till studenter, och då blir ju 28-årsgränsen för
ungdomsbostadsbidraget närmast obegriplig och
orättvis. Studenter har nämligen betydligt mera varie-
rad ålder än så, och får det alltmer framöver. De som
är över 28 år och ensamstående fick bostadsbidrag i
början av 90-talet. Det togs bort som en del i en bud-
getsanering - resten har varit del av andra budgetsa-
neringar. Hur de har det i dag vet ingen. Däremot vet
jag att många har bostadskostnader på över 40-50 %
av disponibel inkomst. Sista folk- och bostadsräk-
ningen som vi hade är från 1990, så kunskapen är
liten om de här familjernas och de ensamståendes
situation, och de blir också fler och fler.
Det jag vill fråga ministern är: Hur länge ska vi
vänta på en riktig utvärdering av bostadbidragssys-
temet och hur det används som ett bostadspolitiskt
instrument? Jag tycker inte att den familjepolitiska
utredningen ger några som helst svar på den frågan.