Fru talman! Ulla-Britt Hagström och Rigmor
Stenmark har till statsrådet Lars-Erik Lövdén ställt
frågor som rör bostadsbidraget. Arbetet är så fördelat
att bostadsbidraget ingår i den ekonomiska familje-
politiken och därför ska jag svara på frågorna. Jag
besvarar dem i ett sammanhang.
Ulla-Britt Hagström har frågat mig vilka åtgärder
jag avser att vidta för att förbättra möjligheterna för
makar och sammanboende med barn att få del av
bostadsbidraget.
Rigmor Stenmark har frågat mig vilka åtgärder
jag avser att vidta dels för att öka träffsäkerheten i
bostadsbidraget och dels för att familjer som fått för
lite bostadsbidrag ska få bidraget utbetalt inom rimlig
tid.
Ulla-Britt Hagström menar att den stora minsk-
ningen av bostadsbidragsanslaget efter 1997 inte kan
förklaras av en bättre tillgång på arbetstillfällen. I
stället beror, enligt hennes uppfattning, den stora
minskningen i huvudsak på införandet av individuella
inkomstgränser och begränsningar av den bidrags-
grundande bostadsytan.
Regeländringarna som infördes 1997 medförde att
antalet hushåll med bostadsbidrag minskade jämfört
med 1996, dvs. minskningen var en direkt effekt av
det nya regelverket. Den ytterligare minskning som
skett därefter beror inte på reglerna, eftersom regel-
verket i princip har legat fast sedan 1997, utan i hu-
vudsak på den mycket goda samhällsekonomiska
utvecklingen som skett efter 1997.
Utgifterna för bostadsbidraget styrs främst av ut-
vecklingen av makroekonomiska faktorer som t.ex.
arbetslöshets-, sysselsättnings-, inkomst- och bo-
stadskostnadsutvecklingen. Det innebär att det fram-
för allt är den ekonomiska utvecklingen som avgör
om kostnaderna inom bostadsbidragssystemet ökar
eller minskar.
Den ökade sysselsättningen har inneburit att allt
färre är i behov av bostadsbidrag.
Antalet samboende hushåll med barn som är bero-
ende av bostadsbidrag har minskat mer än ensamstå-
ende hushåll med barn. Ensamstående har i regel
lägre hushållsinkomster än samboende. Det är därför
inte förvånande att bostadsbidraget i dag i stor ut-
sträckning går till ensamstående föräldrar, eftersom
det är vid låga inkomster som bostadsbidraget utbe-
talas.
Rigmor Stenmark efterfrågar åtgärder som ökar
träffsäkerheten i bostadsbidragssystemet.
Riksförsäkringsverket har i en analys av resultatet
för inkomstavstämningen 2001 konstaterat att träffsä-
kerheten i det preliminära bostadsbidraget i princip är
oförändrad jämfört med tidigare års avstämningar.
Bostadsbidrag till barnfamiljer ger en marginalef-
fekt på 20 % i de inkomstlägen där de trappas av.
Många föräldrar får då marginaleffekter vid en ökad
inkomst. Återbetalningskravet blir därför en direkt
följd av de marginaleffekter som bostadsbidraget ger
upphov till.
Möjligheten att öka träffsäkerheten i det prelimi-
nära bostadsbidraget så att det bättre överensstämmer
med det slutliga är beroende av de uppgifter som
bidragshushållen lämnar till försäkringskassan vid
ansökningstillfället samt i vilken utsträckning hus-
hållen anmäler inkomständringar. Riksförsäkrings-
verket konstaterar att det fortfarande endast är ca
25 % av bidragshushållen som anmält antingen en
högre eller lägre inkomst under året.
Regeringen lämnade under våren 2001 ett upp-
drag till Riksförsäkringsverket att se över hur infor-
mationen till bidragshushållen kan vidareutvecklas
för att kunskaperna om bl.a. kriterierna för eftergift
och anmälningsskyldighet kan förbättras. Syftet med
informationsinsatserna är att öka kunskaperna om
reglerna, men också att verka som en påminnelse om
vikten av att t.ex. anmäla inkomständringar. Rege-
ringen har också i propositionen 2001/02:9 Vissa
socialförsäkringsfrågor föreslagit att vidga rätten att
få ansökan om eftergift prövad vid återbetalning av
bostadsbidrag. Sammantaget bör detta öka träffsäker-
heten så som Rigmor Stenmark efterfrågar.
Familjeutredningen överlämnade sitt betänkande
till regeringen under våren 2001. Utredningen har
särskilt granskat bostadsbidragets effekter för hus-
hållen och de marginaleffekter det ger upphov till.
Beredning av betänkandet pågår för närvarande inom
Regeringskansliet. Regeringen avser att inom ramen
för denna beredning göra ytterligare analyser av bo-
stadsbidragets roll och framtida utformning.