Herr talman! Jag vill börja med att gratulera Europeiska unionen och det svenska ordförandeskapet till ett framgångsrikt och närmast historiskt toppmöte med de beslut som statsrådet har redovisat. EU-fördraget är nästan på plats, vilket är av stort värde för en utveckling i Europa framgent.
När det gäller klimatöverenskommelsen kommer EU att vara en drivande kraft i de internationella förhandlingarna. Jag återkommer till det i min fråga. Det gäller även Östersjöstrategin och andra viktiga pusselbitar. Jag vill därför framföra en gratulation. Det var ett viktigt toppmöte för Europa.
Jag ska ställa en fråga om klimatet. Det är nu klart att EU är drivande. Tillsammans står man bakom de ambitiösa och nödvändiga åtagandena för att nå målet att uppvärmningen inte får öka med mer än maximalt två grader. Det handlar om 100 miljarder per år på sikt, och på kort sikt 5-7 miljarder. Man har inom EU inte specificerat fördelningen. Jag har respekt för att det kan vara i ett tidigt skede. Men man kommer att göra detta. Däremot är det viktigt att EU verkligen har åtagit sig detta. Man kommer att åka till toppmötet med den inställningen.
Min fråga handlar om detta. Vad blir det av toppmötet? Nu är det klart att EU driver detta. Statsministern är i USA nu. Vi vet att Japan har börjat öppna sig. I går var president Putin i Köpenhamn, och han började också öppna sig i fråga om ett nytt avtal efter Kyoto. Han sade att Ryssland kunde vara med givet att man klarade skogarna.
Min första fråga är: Hur bedömer statsrådet läget inför Köpenhamn med detta i bagaget?
Min andra fråga gäller Afghanistan som också var uppe. Det är nog så viktigt. EU ska öka sina ansträngningar, inte minst civilt. Det är oerhört viktigt i detta pressade läge. Vi har tyvärr en inrikespolitisk debatt om detta i Sverige. Det är bra att EU står fast och anger riktningen. Det är bra att Sverige driver på. Hur ser statsrådet på dessa överläggningar, och hur fördes diskussionen där?