Herr talman! Tack, statsrådet, för informationen!
Vad betyder överenskommelsen om finansieringen av klimatåtgärderna? Vad jag har förstått av rapporteringen i medierna och av statsrådets återrapportering i dag är inget klart om vad varje stat ska betala eller hur man ska beräkna vad varje stat ska bidra med.
För mig låter inte det här som ett avtal utan mer som en välvillig viljeförklaring. Därför undrar jag vad nästa steg blir för EU och EU:s ordförande. Hur ska detta avtal göras konkret och bindande så att det leder till resultat? Hur stor risk bedömer statsrådet det är att Köpenhamnsmötet misslyckas just för att man inte har kunnat komma överens om bördefördelningen? Hur ser plan B ut?
Jag undrar också om det blev någon diskussion om bankernas ansvar eller brist på ansvar för den ekonomiska situationen i Europa. Togs frågan om bankernas bonusersättningar upp eller är det en fråga som bara lever i Sverige?
Som jag sade på samrådet inför EU:s toppmöte finner jag det anmärkningsvärt att bankerna inte har hörsammat kraven att avstå från bonusersättningar. Den ekonomiska krisen är inte över, men kraven på bankerna kanske är över. Hur gör man med det?
Slutligen antog Europeiska rådet nu EU-strategin för Östersjöregionen. Det är jättebra, men vad betyder det egentligen? Krävs det inte mer konkreta åtgärder och resurser? Tror statsrådet att de miljöåtgärder som krävs inte kommer att kosta några extra pengar? Kostar det inga extra pengar borde strategin redan vara på plats. Hur tänker statsrådet om det?