Herr talman! Det är en viktig reform som riksdagen
i dag skall besluta om. Regeringens förslag till
vidgad offentlighet för handlingar hos de
kommunala företagen innebär att medborgarnas
möjlighet till insyn ökar.
Som vi redan här flera gånger har hört har de
kommunala företagen under senare år kommit att
bli en mycket viktig del av den kommunala
verksamheten. Bolagen omsätter i dag ca 50
miljarder kronor varje år. Därför är det naturligt att
frågan om medborgarnas insyn har kommit att
debatteras allt livligare.
Senast som frågan var uppe i
lagstiftningssammanhang var när den nya
kommunallagen arbetades fram. I och med att
riksdagen för drygt två och ett halvt år sedan antog
den nya kommunallagen togs det första steget på
vägen mot att öka medborgarnas möjligheter till
insyn i de kommunala företagen. Innan dess hade
frågan utretts vid flera tillfällen utan att någon
godtagbar lösning hade kunnat presenteras.
I samband med riksdagsbehandlingen av den nya
kommunallagen fick regeringen i uppdrag att titta
vidare på insynsfrågan för att försöka finna en mer
permanent lösning. Kommunallagens reglering --
som den ser ut i dag -- får ses som ett provisorium.
Våren 1992 tillsatte regeringen
Lokaldemokratikommittén. I direktiven fick
kommittén i uppdrag att bland många andra frågor
också utreda hur insynen i de kommunala företagen
skulle kunna ges en fastare rättslig reglering.
Regeringen betonade i direktiven att det var
angeläget att införa en möjlighet för allmänheten
att kunna vända sig till domstol för att där få frågan
om huruvida en handlig hos ett företag skall lämnas
ut eller inte prövad. Den möjligheten finns ju som
bekant inte i dag. I stället är allmänheten nu
beroende av företagens goda vilja att lämna ut sina
handlingar.
För ungefär ett år sedan överlämnade kommittén
sitt delbetänkande. Det är i huvudsak kommitténs
förslag som ligger till grund för regeringens
proposition. Men regeringen har valt att gå
betydligt längre än kommittéförslaget genom att
göra offentlighetsprincipen tillämplig på betydligt
fler företag än vad kommittén föreslog. Kommittén
ville sätta gränsen för insyn i aktiebolagen vid ett
90-procentigt kommunalt ägande. Regeringen har
valt att sänka gränsen till ett drygt 50-procentigt
kommunalt ägande.
Till skillnad från kommittén anser regeringen också
att meddelarfrihet skall råda i företagen.
Regeringen har valt att inte föreslå ett par av de
vidgningar av sekretessen som kommittén föreslog.
Regeringens bedömning är att dagens
sekretessregler är tillräckliga för att enskilda skall
få ett berättigat skydd.
När det gäller de synpunkter som har kommit fram
under debatten här i dag, kan man naturligtvis alltid
diskutera om de rätta avvägningarna mellan de två
intressena -- offentlighet och sekretess -- har gjorts.
Här har regeringen och utskottet kommit fram till
samma bedömning, att de rätta avvägningarna har
gjorts, men att man självfallet skall följa frågan
framöver för att se om det behövs förstärkning på
något håll.
Det har rått stor enighet om detta beslut, och det är
jag väldigt glad för. Det är positivt att ett beslut om
en reform som rör en av våra grundlagsfästa och i
dessa EG-tider en av våra livligt diskuterade
principer, nämligen offentlighetsprincipen, kan
fattas i så bred politisk enighet. Det ger stadga åt
beslutet, och jag ser det som ett bevis för att de
avvägningar som regeringen har gjort i sina förslag
är riktiga och att förslagen också ligger rätt i tiden.