Herr talman! I förra veckan behandlade vi i
kammaren ett betänkande som handlade om
kommunala frågor och som har ett mycket nära
samband med det betänkande vi behandlar i dag.
Vi hade i förra veckans betänkande ett yrkande när
det gäller kommunala bolag. Vi anförde där att det
är viktigt att den kommunala verksamheten i
största möjliga utsträckning bör ske i nämndform.
Vi framhöll att kommunerna inte får använda
bolagsform för att kringgå den kommunala
kompetensen eller för att minska den demokratiska
insynen i och kontrollen av verksamheten.
Det vi behandlar i dag, nämligen frågan om
handlingsoffentligheten i kommunala företag,
innebär ett viktigt steg på vägen mot ett
säkerställande av den demokratiska insynen och
kontrollen i de kommunala bolagen.
Återigen är det viktigt att understryka att det gäller
ett undantag i den kommunala verksamheten,
vilken företrädesvis skall ske i nämndform. Det är
ganska märkligt att vi så sent som 1992 i den nya
kommunallagen reglerade de kommunala bolagens
verksamhet och att vi först i dag får bestämmelser
som gäller insyn och kontroll av kommunala bolags
verksamhet.
När man tittar på de kommunala besluten alltsedan
den nya kommunallagen trädde i kraft, finner man
att det i kommunfullmäktige inte precis varit en
uppsjö av beslut som innebär att några steg tagits i
riktning mot en ökad insyn och kontroll för
medborgarnas räkning. Därför är det viktigt att vi
nu lagreglerar på ett tydligare sätt vad
kommunerna har att rätta sig efter.
Som Bengt Hurtig tidigare sade har det faktiskt
funnits en hel del tendenser till att de kommunala
bolagen använts som medel för att dölja
verksamheter och beslut för medborgarna. De har
också varit ett verksamt medel när det gällt att
handskas friare med medborgarnas skattepengar
och att skaffa sig en VD-post eller styrelsearvoden
som det inte varit möjligt att skaffa sig i en normal
kommunal verksamhet. Det är alltså en viktig
demokratisk principfråga som vi i dag skall fatta
beslut om.
Medborgarna skall kunna kontrollera hur deras
pengar används och hur deras förtroendevalda
förvaltar sina uppdrag. Det finns faktiskt en stor
skillnad när det gäller behovet av insyn i
kommunala respektive privata bolag. De
kommunala bolagen handskas ju med
medborgarnas skattepengar. Därför finns det
anledning att ha bestämmelser om att medborgarna
skall ha insyn. Detta gäller alltså inte de privata
bolagen.
Vi har faktiskt skilda regler för hel- och delägda
företag. Men det betyder inte att kommunerna för
den skull skall strunta i hur det går med insynen och
kontrollen i de delägda bolagen. Jag skulle vilja
citera den lagtext i den förändrade kommunallagen
som i fortsättningen kommer att lyda enligt
följande:
''I fråga om sådana juridiska personer som avses i
första och andra styckena och som inte omfattas av
1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100),'' -- dvs. de
delägda bolagen -- ''skall fullmäktige verka för att
allämnheten skall ha rätt att ta del av handlingar
hos företaget enligt de grunder som gäller för
allmänna handlingars offentlighet i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen.''
Det finns alltså i lagen en uppfordran till
kommunerna att aktivt vidta åtgärder för att uppnå
en förbättrad insyn och kontroll från medborgarnas
sida. Det är viktigt att bevaka effekterna av att det
finns skilda regler för hel- och delägda företag och
stiftelser, så att den här möjligheten till olika insyn
inte utnyttjas i felaktiga syften. Detta tar utskottet
upp i sin skrivning.
Bengt Hurtig tog upp frågan om tillämpningen av
meddelarfriheten i de kommunala bolagen. Frågan
tas upp i flera motioner. Utskottet skriver mycket
tydligt att frågan bör ägnas fortsatt uppmärksamhet
och anser att frågan kan behöva utredas. Vi i
utskottet tycker dock att de nya reglerna faktiskt
kan behöva prövas innan ytterligare åtgärder
vidtas. Det är alltså inte så att utskottet har lämnat
detta därhän eller att detta inte har ägnats
uppmärksamhet. Tvärtom säger vi att effekterna
och konsekvenserna skall följas noga och med
uppmärksamhet.
I propositionen skriver statsrådet att de rättsliga
möjligheterna till insyn och kontroll inte skall vara
beroende av i vilken form kommuner och landsting
bedriver sin verksamhet. Utskottet ansluter sig helt
och fullt till den uppfattningen och anser att
föreslagna bestämmelser är ett mycket gott steg på
vägen beträffande medborgarnas möjligheter till
insyn. Vi har med detta beslut faktiskt förbättrat
demokratin när det gäller insyn och kontroll för
medborgarna ute i kommuner och landsting.
Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i
konstitutionsutskottets betänkande nr 13 och
avslag på Bengt Hurtigs yrkande.