Fru talman! Det var bra att majoriteten till slut
bestämde sig för ett utskottsinitiativ, även om det var
senkommet och hade kunnat göras redan i höst. Jag är
alltså positiv till initiativet. Samtidigt är jag orolig för
att effekterna av ett beslut här i dag dröjer. Också när
en omkonstruktion väl sätts i sjön är så litet förändrat
att det knappast kan ge någon lindring för de värst
drabbade.
Att, som i januari, låta nya bidragsregler träda i
kraft utan att ha tillräckligt med underlag och kon-
sekvensanalyser om de sammantagna effekterna av
alla bidrag för hushållen, är fel metod. Det behövs
ordentliga överväganden och diskussioner med alla
fakta och konsekvenser på bordet för att slippa ovän-
tade och alltför hårda ingrepp i hushållens ekonomier.
Jag hörde till dem som i höstas ansåg att reglerna
borde skjutas på framtiden tills de fulla effekterna var
klarlagda. När det nu, genom den första preliminära
utvärderingen av regelsystemet, visat sig att farhågor-
na besannats, återstår bara att så snabbt som möjligt
justera systemet, så att åtminstone de ca 40 000 hus-
håll som drabbas hårdast, får ändringar. Helst borde
kanske bostadsbidragsreglerna helt återställas vad
gäller inkomst- och ytgränser, men eftersom detta inte
tycks vara realiserbart i dag, måste i första hand hän-
syn tas till dem som drabbas allra värst.
Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna
har ett gemensamt särskilt yttrande med fyra förslag.
Vänstern har i sin reservation krävt ett tak på 500 kr
för vad ändringar från förra året som högst får kosta
hushållen. De här förslagen, och ytterligare sådana
som framkommit i debatten, bör tas under övervägan-
de, det är självklart. Det viktiga är att snabbt skydda
de mest utsatta hushållen för de sammantagna effek-
terna av bidragssystemen. Samtidigt bör klara signaler
ges för hur reglerna skall se ut för att hålla på längre
sikt. Det handlar alltså om klara och hållbara regler.
Utan någon form av övergångsregler har människor
bokstavligen tagits på sängen. De har inte haft möj-
lighet att på ett rimligt vis rätta munnen efter mat-
säcken. Överraskningseffekten har ju också drabbat
regelarkitekterna själva.
Fru talman! Jag anser att ändringen av de nya
reglerna, som först kan antas i vårpropositionen,
måste börja gälla innan det är för sent. Helst hade jag
velat se retroaktiviteten från januari i år, men jag inser
samtidigt de problem som detta skulle medföra. Där-
emot anser jag att regeländringen borde kunna gälla
från den 1 april. Där skulle jag vilja ha ett svar från
t.ex. Lennart Nilsson. Är det den 1 juli som gäller
som tidigaste datum, eller kan man tänka sig den
1 april? Det kräver också Vänstern. Den 1 april kan
tolkas in i utskottsmajoritetens mening med tanke på
att man talar om att reglerna bör träda i kraft
"snarast". Men jag befarar att "snarast" betyder tidi-
gast den 1 juli.
Ju senare den här formen av brandkårsutryckning
sker, desto större är risken att skadan redan har skett.
Det är inte en särskilt klok idé att ändra på något när
det är för sent. De som inte har klarat av sin situation
utan fått flytta från hus och hem, eller gård och grund
om man så vill, blir inte hjälpta. Jag hoppas dock att
jag har fel.
Fru talman! Finansieringen av förändringarna kan
givetvis inte tas inom anslaget till bostadsbidragen.
Det är inte realistiskt. De som får bostadsbidrag har
redan en mycket ansträngd ekonomi. De är inga hög-
inkomsttagare. På den punkten är jag helt överens
med majoriteten i utskottet, och jag är glad att detta
särskilt betonas i betänkandet. Däremot anser jag att
man i första hand skall finansiera ändringarna i reg-
lerna med det förväntade överskottet i anslaget för
räntebidragen. Enligt Boverkets nyligen gjorda pro-
gnos, väntas utgifterna för räntebidragen 1997 bli 3
miljarder kronor lägre än vad riksdagen anslagit. Jag
behöver väl inte erinra om att de båda anslagen ingår i
utgiftsområde 18.
Lättnader i bostadsbidragsreglerna innebär alltså
ingen total belastning av utgiftsområdet i förhållande
till vad riksdagen anvisade hösten 1996. För det är väl
inte så, som jag har hört ryktas, att finansministern
redan har intecknat det förväntade överskottet? Varje
utgiftsområde har sina ramar att lösa problemen inom,
eller hur? Rent principiellt skulle detta, om Boverkets
prognos är riktig, kunna ge utrymme för rejäla för-
bättringar i systemet. För övrigt anser vi i Miljöpartiet
att just bostadsbidragen fortfarande är ett av de mest
träffsäkra fördelningsinstrumenten för att tillgodose
ett av de viktigaste basbehoven i samhället, nämligen
en god bostad till en rimlig kostnad.
Jag utgår givetvis från att regeringen nu återkom-
mer till riksdagen i vårpropositionen. Jag hoppas
också att man där lägger fram förslag som kan gälla
från den 1 april. Med det fru talman, vill jag yrka
bifall till hemställan i betänkandet.