Fru talman! Jag tänker inte specifikt tacka miljö-
ministern för svaret på interpellationen. Jag tänker
snarare tacka Eva Eriksson för att hon har väckt inter-
pellationen. Detta är en fråga som det, trots stundande
partiöverläggningar och annat, finns all anledning att
fästa uppmärksamheten på.
Jag vill påminna om att det är exakt tre år sedan vi
i riksdagen på den dåvarande borgerliga regeringens
förslag behandlade frågan om ett utökat skydd för 13
nya älvsträckor och vattenområden. Samtidigt fattade
vi beslut om att de fyra outbyggda huvudälvarna -
Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven -
skulle upphöjas till nationalälvar i naturresurslagen.
Det är bara att konstatera att det då väcktes en so-
cialdemokratisk motion. I motionen står det att det är
"olyckligt att låsa ett stort antal älvsträckor från möj-
ligheten att utnyttja vattenkraften i dessa vattendrag
för energiändamål."
Socialdemokraterna i bostadsutskottet och seder-
mera i kammaren accepterade regeringens proposi-
tion, men i bostadsutskottet markerade man i ett sär-
skilt yttrande att man lämnade denna accept "något
motvilligt". Beslutet att upphöja de fyra orörda hu-
vudälvarna till nationalälvar rubricerade man i det
särskilda yttrande från socialdemokraterna i bostads-
utskottet som "en nullitet".
Efter det har socialdemokraterna i Energikom-
missionen i ett särskilt yttrande sagt att de tycker att
det är väldigt angeläget att man bygger ut all den
vattenkraft som inte skyddas av särskild lagstiftning.
Sedan framhåller man också att ytterligare utbyggnad
av vattenkraften kan behöva övervägas om det visar
sig att man inte heller på lång sikt klarar av att av-
veckla kärnkraften utan att komma i konflikt med
målet att minska utsläppen av koldioxid.
Summan av kardemumman, fru talman, är att det
har sänts ganska många signaler som gör att vi här i
kammaren har anledning att undra över vilka intentio-
ner regeringen egentligen har när det gäller de out-
byggda vattendragen, framför allt de fyra nationaläl-
varna.
Vattendragsutredningens förslag i delbetänkandet
innebär i praktiken att nationalälvsbegreppet utmönst-
ras. Med tanke på den oro som detta har skapat är det
klart att det vore värdefullt om miljöministern för
kammaren kunde bekräfta att miljöministerns huvud
sitter ordentligt fast och att det så att säga inte har
börjat lossna. Det vore värdefullt om hon kunde be-
kräfta att regeringen är beredd att stå upp för beslutet
om att de fyra orörda älvarna skall göras till natio-
nalälvar, som vi under en ganska bred endräkt fattade
beslut om här i riksdagen för tre år sedan.