Herr talman! Av Sven-Åke Nygårds framställan
att döma är allt så bra, så bra, och det man sade för
några månader sedan har giltighet även i dag. Jag
skall ta upp några frågor där vi har all anledning att
vara ordentligt bekymrade.
Flera talare har tagit upp den bekymmersamma
situationen för försäkringskassan, att man helt enkelt
inte klarar sina uppgifter. Då räcker det inte med
vackra ord. Vi moderater anslog 200 miljoner av
friska pengar för att temporärt klara situationen. Re-
geringen har nallat av rehabiliteringspengarna. Nu
frågar jag: Kommer det en långsiktig lösning i vår-
propositionen, Sven-Åke Nygårds? Det är livsviktigt
för att försäkringen skall fungera.
Vi hörde häromdagen att det blev rehabilite-
ringspengar över. Varför? Jo, därför att försäkrings-
kassorna inte förmår klara de uppgifterna med alla de
uppgifter vi tidigare har lagt på dem. Det här blir en
ond cirkel. Regeringen kan alltså ta av de pengarna,
och sedan blir rehabiliteringen ännu sämre för de
sjuka människorna. Det här är helt otillfredsställande.
LO-tidningen skrev häromdagen att det är rena
lotteriet om man får en rehabilitering eller inte. Kan-
ske skulle Sven-Åke Nygårds i alla fall lyssna på LO.
Kommer det något förslag?
Vad gäller FINSAM undrar jag om det egentligen
är så att socialdemokraterna inte vill ha det samarbe-
tet till stånd. Jag ställer den frågan. I det reglerings-
brev som vi gick igenom i går har regeringen nämli-
gen lagt till att samverkan inte får avse endast medi-
cinsk rehabilitering. Varför då? Är det bara för att
landstingen är allena saliggörande på det området?