Fru talman! Att administrera ett försäkringssystem
med en omfattning i kronor på över 300 miljarder är
inte det enklaste i världen. Ställs det också krav på att
försäkringen skall vara generell och solidarisk blir det
inte lättare. Ställs det dessutom krav på att försäkring-
en skall tillämpas rättvist och effektivt kan det bli
riktigt svårt. När vi då från riksdagens sida dessutom
kräver att allt skall göras med god kvalitet och till så
låg kostnad som möjligt och ovanpå allt detta säger
att försäkringskassans personal skall minimera fusk
och missbruk undrar man förstås hur detta skall gå
till. Svaret på det är förstås en bra administration,
kompetent och kunnig personal och en lika kompetent
och kunnig ledning.
I stort anser Vänsterpartiet att regeringen har
åstadkommit detta med sitt förslag om hur socialför-
säkringen skall administreras. Vi tycker att det är bra
att formerna för hur kassorna skall styras nu regleras i
lag. Vi har fått många brev och telefonsamtal, och vi
har uppvaktats av olika föreningar som bildats just för
att människor i kontakten med försäkringskassan känt
sig trakasserade och ansett att deras integritet kränkts.
De krav som riksdagen ställer på socialförsäkringen
innebär att försäkringskassans personal måste sätta
den försäkrade i centrum och göra individuella skä-
lighetsbedömningar. Detta ställer förstås hårda krav
på personalen. Det blir mycket viktigt hur personalen
bemöter de försäkrade. I vår motion med anledning av
propositionen har vi tagit upp just detta och yrkat på
att det i de lagreglerade verksamhetsmålen också skall
ingå att försäkringskassan skall ge de försäkrade ett
bra bemötande. Utskottsmajoriteten har tillstyrkt vårt
motionsyrkande, vilket vi förstås hälsar med tillfreds-
ställelse.
Jag vill passa på att tacka Gullan Lindblad för
hennes generositet att i sitt anförande nämna att det
var ett initiativ från Vänsterpartiet.
Socialförsäkringen har en mycket stor betydelse
för kvinnor därför att kvinnor är mer beroende än män
av våra socialförsäkringar. T.ex. använder sig kvinnor
mer än män av sjukförsäkringen, föräldraförsäkring-
en, tillfällig föräldrapenning och förtidspensionering.
Vi hade därför velat att ett annat lagreglerat verksam-
hetsmål skulle vara just jämställdhetsperspektivet.
Jämställdhet är ett kunskapsområde som kräver kom-
petens och därmed också utbildning. Vi menar därför
att ett genomgående krav på hela socialförsäk-
ringsadministrationen skall vara kunskap och kompe-
tens om kvinnors och mäns olika situationer.
I stället för att lagreglera har regeringen valt att i
regleringsbrevet till Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna föra in att verket och
kassorna skall analysera alla förslag och sin verksam-
het ur ett genderperspektiv. Det tycker vi är bra, och
vi uppskattar särskilt att regeringen använder begrep-
pet genderperspektiv i sina generella mål.
Det ankommer nu på socialförsäkringsutskottet att
verkligen noga följa att analysen blir gjord. Jäm-
ställdhetsdirektivet som utfärdades av regeringen
1994 innehåller dock ytterligare en viktig del. Förslag
skall inte bara granskas: Om de leder till att jämlikhe-
ten mellan kvinnor och män förändras, skall den som
granskar också föreslå åtgärder så att förslagen inte
får oönskade effekter. I dagsläget kan jag dock inte
göra något annat än ta för givet att regeringen har för
avsikt att se till att Riksförsäkringsverket och försäk-
ringskassorna följer jämställdhetsdirektivet. Annars
kan jag inte se annat än att det åligger regeringen.
Ett sätt att se till att jämställdhetsdirektivet får ge-
nomslagskraft i alla sina delar hade varit att det i
Riksrevisionsverkets goda revisionssed också hade
ingått att granska verksamheten enligt jämställdhets-
direktivet. Det har t.ex. visat sig att kvinnor får sämre
rehabilitering än män, vilket är oacceptabelt och stri-
der mot målen om att socialförsäkrings- och bidrags-
systemen skall tillämpas likformigt och rättvist. Riks-
dagen har också vid ett antal tillfällen påpekat detta
för regeringen. Det är nu bra att även detta skrivs in i
regleringsbrevet, men vi hade som sagt önskat mer
kraftfulla åtgärder.
Fru talman! Jag vill också här klart markera att vi
är mycket tillfreds med att regeringen vidhåller att
parterna skall ha nomineringsrätt till socialförsäk-
ringsnämnderna. Parterna har t.ex. mycket omfattande
och djup kunskap om arbetsskador och deras upp-
komst och besitter värdefull kunskap även på andra
områden. Vi tycker att det är bra att regeringen så
klart sätter ned foten och markerar att det faktum att
SAF och Företagarnas riksförbund avstår från att
påverka inte skall kunna hindra intresserade organisa-
tioner från att utöva sina demokratiska rättigheter.
Vad jag har förstått handlar det fortfarande om att
det är försäkringskassan som styr. Det är kassastyrel-
serna som kommer att utse socialförsäkringsnämnder-
na. Vad vi diskuterar är parternas nomineringsrätt -
inte något annat.
Vi tycker också att det är bra att regeringen påpe-
kar vikten av jämn könsfördelning vid tillsättningen
av nämnderna likaväl som befolkningens etniska
sammansättning. Vi har vad gäller bl.a. kompetens-
kraven på de föredragande krävt kunskap om vad det
innebär att behöva fly från sitt hemland och vad t.ex.
krigsupplevelser sätter för spår i individen som kan
påverka rehabilitering. Om befolkningens etniska
sammansättning verkligen beaktas kan det dock leda
till en förståelse för sådana situationer.
Fru talman! Så till sist vill jag ta upp försäk-
ringsläkarna, som för någon tid sedan hette förtroen-
deläkare. Deras situation har inte blivit bättre för att
man bytte namn, möjligen har deras roll blivit tydliga-
re. För helt klart är att det är många - både försäkrade
och läkare - som har tappat förtroendet för just för-
säkringsläkare. Försäkringsläkarna skall göra en sam-
fälld s.k. objektiv bedömning av den försäkrade.
Samtidigt blir det förstås en bedömning av andra
läkares bedömning av den försäkrade. Försäkringslä-
karna skall med andra ord bedöma andra kollegers
arbete - kolleger med samma utbildning och kompe-
tens. Det är inte underligt att förtroendet för försäk-
ringsläkarna brister. Samtidigt skall försäkringsläkar-
na endast lämna förslag till beslut, men självklart blir
deras förslag till beslut styrande inför besluten som
sedan skall fattas av lekmän utan medicinsk kompe-
tens eller kunskap. Vi har i en reservation med flera
andra partier lyft fram försäkringsläkarnas ställning.
Fru talman! Vi är, som jag sagt tidigare, i stort
nöjda med regeringens förslag, men vi har trots det
några reservationer. Jag står förstås bakom våra re-
servationer men yrkar bifall endast till reservation 9
under mom. 9, reservation 11 under mom. 11 och
reservation 17 under mom. 18.