Fru talman! Droit de suite finns i Frankrike, det
kan man nästan höra på namnet, men inte i England.
Jag vill börja med att yrka bifall till Miljöpartiets
reservation 3, mom. 2, tillsammans med Vänsterpar-
tiet.
Vid remissbehandlingen av den SOU som ligger
till grund för regeringens proposition om ändring i
lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk kunde vi alla konstatera att en överväldigande
majoritet av remissinstanserna var positiva. De väl-
komnade förslaget.
Frågan har dragits i långbänk under många år. Ni
som har varit med tidigare känner till det bättre än vi
som har kommit in i riksdagen nu. Men vi har kunnat
läsa oss till att våren 1993 förordade kulturutskottet i
ett yttrande till lagutskottet att Upphovsrättsutred-
ningens förslag om droit de suite skulle genomföras.
Kulturutskottet har också i det här sammanhanget
konstaterat att kulturarbetarnas ekonomiska villkor
inte är tillfredsställande, trots insatser som gjorts av
stat, landsting och kommun.
Lagutskottet ansåg dock då att det var motiverat
att invänta pågående arbete inom EU. Nu anser lagut-
skottet att det inte går att invänta EU-byråkratin läng-
re, och det är alldeles utmärkt, tycker vi. Generellt
sett kan man dock säga att inom EU har upphovsrätts-
frågorna mycket större tyngd än i Sverige.
Det är så många som har pratat om propositions-
texten och beloppen att jag tänkte att jag i stället litet
grand skulle förstärka det som Vänsterpartiet och
Centerpartiet har tagit upp om möjligheterna att
konsthantverkarna och grafikerna inte missgynnas av
detta ersättningssystem.
För att det inte skulle ske föreslog ett enigt kul-
turutskott, utifrån sin kunskap om konstnärernas eko-
nomiska situation, att rätt till ersättning skall föreligga
så snart försäljningspriset överstiger 3 % av basbelop-
pet. Man betonar att konsthantverkares och, som jag
sade, främst grafikers enskilda verk ofta säljs till ett
pris under lagutskottets föreslagna miniminivå. Med
vårt förslag undgår de att bli diskriminerade eller
missgynnade ekonomiskt.
Jag och Miljöpartiet anser att upphovsrättslagen
skall ses och användas som ett av kulturområdets
grundläggande lagar. Upphovsrättsfrågorna skall vara
ett aktivt instrument i kulturpolitiken.
Det här skulle troligen underlättas om upphovs-
rättsfrågorna fördes över till det kulturpolitiska an-
svarsområdet i likhet med förhållandena i de övriga
nordiska länderna, där de här frågorna icke heller har
dragits i långbänk på det här sättet.
Det är roligt att Centern är stolt över sin komp-
romissvilja att godta 5 %. Jag tror dock att det haft en
viss betydelse att Vänsterpartiet och Miljöpartiet från
början stod tillsammans med Centern på 3 %. Jag tror
att det har ökat er möjlighet och kraft.
Vi står dock kvar vid 3 % i dag. I kulturutskottet
var vi eniga om de här 3 procenten. Vi behövde
ingen kompromiss. Det stärker mig i tron att
kunskap om konstnärernas ekonomiska villkor och
hur kulturarbetarna har det i dag, vilka
omständigheter de lever under, underlättar enighet
i den här frågan. Tack.